Början av 2000-talet

-what the afterworld will be saying about these days

Musik, mänsklighet och auktoritet

Posted by Pia på måndag 2 juni 2008

Ett av mina favoritsvar på frågan hur vi kommer att tala om denhär tiden när det är år 2055 är det som Denis föreslog. Han undervisar i sociologi på ett sibiriskt universitet och är speciellt intresserad av unga alternativa resande, såna som åker runt världen utan att någonsin sova på hotell t.ex. Han föreslår att vi år 2055 kommer att säga: tänk att för 50 år sedan, år 2005, var det trendigt att åka omkring i bil med musiken på hög volym. Det är lustigt att tänka sig en tid när bara gamla människor tänker på att köra omkring och höra på musik när de är sentimentala.

Men musik kan inte försvinna i sig, bara hur och när och var man lyssnar. Jag gillar när Lasse Berg i boken Gryning över Kalahari menar att det verkligt universella mänskliga draget är behovet av att få röra på sig rytmiskt till musik i grupp. Vare sig det gäller regndans eller Robbie Williams konsert, vi tycks trivas med det. För det är något speciellt med musik som jag vågar hävda att andra kulturella uttrycksformer inte ger upp till. Det är som en filosofikollega konstaterade, att hur bra en tavla eller en staty än är, så kan den inte få dej att stiga upp och vifta med armarna.

Jag gick med en lärarkollega och lyssnade på Talib Kweli som hade konsert i Helsingfors och fick fenomenet bekräftat igen. Om man hade kommit in som döv och sett alla dedär människorna stå och gunga med händerna i vädret hade det kanske sett lite skrämmande ut. Stjärnan uppmanade sin publik att gunga med händerna på olika sätt. ”Get your fists out!” ”Get your ones out!” ””En hand!” ”Båda händerna!” och de coola tonåringarna ansträngde sig till max för att följa med och göra rätt rörelser, konstaterade vi. De i publiken såg förresten precis ut som såna elever som man brukar tala om och säga att de inte klarar av att lyssna på instruktioner, i skolan då alltså. Konserten visade att det knappast handlar om en oförmåga hos dem. Men ibland på timmarna skulle jag önska att jag hade lite mera Talib Kweli-auktoritet. Tänk om uppmaningen ”Ta fram boken på sidan 125!” fick samma respons som hans ”Get your fists out!”.

Det var en riktigt bra konsert förresten.

2 svar to “Musik, mänsklighet och auktoritet”

  1. Pumita said

    Är antagligen alldeles för gammal för det här… dvs. Kan du frambringa lite ljus i mörkret – Talib Kweli? Vad är det för musik?

  2. pia said

    hehe! jag är också för gammal, försöker bara förtränga det. Men Talib Kweli sysslar med hip hop, sån med mera budskap och mindre ”bitches”. Från Brooklyn, cool som ett hus🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: