Början av 2000-talet

-what the afterworld will be saying about these days

Archive for the ‘Palestina’ Category

Det här håller inte

Posted by Pia på onsdag 15 juli 2009

Jag tror att det är värt att fråga sig om det överhuvudtaget finns någon gräns. Om det finns något som Israel kunde göra som skulle få USA DSC_0216och Europa att reagera och kräva förändring.

Organisationen Breaking the Silence består av IDF-soldater och befäl på hög nivå. Gemensamt har de att de inte längre kan hålla tyst om de krigsförbrytelser som de har sett eller varit med om i Israels armé. Nu kommer deras rapport om invasionen av Gaza i vintras. Det som Amnesty och HRW tidigare har vittnat om visar sig alltså inte bara vara påhitt. Palestinier användes som mänskliga sköldar. Civila dödades i massor. Av dem var flera hundra barn. Man skulle tro att Israel inte skulle kunna hålla på såhär. Man skulle t.ex. tro att de självutnämnda försvararna av demokrati, frihet och mänskliga rättigheter, USA och EU, skulle säga emot.

Men ”Väst” håller tyst och Israel fortsätter. Tidningen Guardian fick tag på ett över 100-sidigt ambitiöst dokument (kolla!) som i ord och bild beskriver hur man kan tala om ”The Israel Project” – alltså Israels ohållbara politik – på ett sätt som låter övertygande. Det handlar om att vifta med Hamas och Hizbollah-kortet, att peka ut det demokratiska i allt som Israel gör, samt, ofattbart ironiskt nog, att insinuera att de som tycker att de israeliska bosättningarna ska bort följer nazi-tyskt mönster, att de vill rensa bort judarna (s.62).  Israelisk bosättarpolitik på 2000-talet fungerar alltså såhär: först ockuperar man ett område och uppmuntrar sina medborgare att flytta ut dit. Sedan använder man sig av begrepp från Förintelsen för att motivera sin krigshandling. Det är så osmakligt att det knappt går att begripa.

(dokumentet via Paolo Pissoffi)

Annonser

Posted in Israel, katastrofer, krig, ockupation, Palestina, våld | 6 Comments »

Wall talk: Berlin speaks to the Middle East

Posted by Pia på onsdag 1 juli 2009

DSC_0232Just stop it.

Posted in bilder, Israel, ockupation, Palestina, _english | Leave a Comment »

Bara lite svart humor

Posted by Pia på lördag 21 mars 2009

Tidningen Haaretz har skrivit en del om Israels krigsförbrytelser i Gaza under massakrern/operationen kring nyår. Här skriver de om t-shirts som med IDF’s (israels armés) godkännande trycks upp åt soldaterna efter avslutad utbildning. En IDF-anställd kallar dem för ”svart humor, främst från prickskyttar, som den med en palestinsk pojke och texten ‘Don’t bother running because you’ll die tired’ ”.

Bilden som illustrerar artikeln föreställer en t-shirt med en gravid muslimsk kvinna i siktet och texten ”1 shot 2 kills”. Döda en gravid palestinier, spara en kula. Svart humor.

I början av 2000-talet användes ordet terrorism flitigt för att skilja på olika sorters dödande. Terrorism var dödandet av oskyldiga i ondskefullt syfte, medan det goda dödandet beskrevs som tråkiga bieffekter av oundvikliga operationer. Även om mönstret var detsamma från Tjetjenien till Irak stod Mellanöstern ut i jämförelse. Ingen annanstans i världen var dödade människor så tätt inpå varandra beskrivna på så olika sätt.  Det gällde förutom döda människor också folkvalda organ, palestinska Hamas terrorstämplades, bojkottades, sanktionerades och isolerades medan valet av rasister in i den israeliska regeringen bara konstaterades.

Jag ser att Ali Esbati och Anna Wester skriver om samma sak.

Posted in Israel, krig, ockupation, Palestina, rasism, våld | 2 Comments »

En tyst minut som blev av och en som inte blev det

Posted by Pia på söndag 8 februari 2009

n547942762_1430012_4450Gruppen Mothers Across the World for Gaza ordnade idag minnesstunder omkring i världen för de barn som dog i attackerna mot Gaza. Förutom i Helsingfors samlades man i bl.a. Amman, Kapstaden, Manchester och Palo Alto för att hedra offren och visa solidaritet med deras familjer. I slasket och regnet vid Gamla kyrkans park lästes namnet och åldern upp på alla de nästan trehundra barn som mist livet. Vi fick varsin lapp med namnet på ett offer. På min lapp, som snabbt blev helt blöt, stod det Ahmed Riad Mohammed Al-Sinwar, tre år.

Vi var inte många, kanske 30-40 personer. Rätt många pensionärer och så några barnfamiljer.

Jag stod förresten en stund och talade med en 12-årig Ali på minnesstunden. Han är ordförande för elevkåren i sin lågstadieskola och berättade att han okuva-208ch hans vänner hade föreslagit att eleverna under en morgonsamling skulle hålla en tyst minut för de barn som har dött i Gaza. Först tyckte lärarna att det var en bra idé, men när vicerektorn fick reda på planen satte hon stopp för den.

Det är något som känns så ledsamt med Alis historia. Jag kan inte säga att jag är förvånad. Ett samhälleligt engagemang och aktivitet ska uppmuntras i skolan sägs det i varenda redogörelse, men det verkar som om man med de orden hade tänkt sig att eleverna skulle göra något neutralt samhälleligt. Som att rösta i elevkårsval och ordna städtalko eller jag vet inte vad. Kanske skriva brev till kommunens politiker om att få en cykelväg. Om en gymnasieklass ordnar gatufest eller kedjar sig fast vid ett rivningshotat bibliotek, då har det samhälleliga engagemanget gått för långt. Helt som om det fanns neutralt samhälleligt engagemang. Helt som om aktivt deltagande var något annat än aktivism. Scoutsjal är okej, palestinasjal är fel.

Eller är det 12-åriga Ali som är fel person? Hade reaktionen hos vicerektorn varit en annan om hans familj inte hade haft rötter i Palestina? Om någon genomfinsk Liisa bara hade sett bilder av attackerna och föreslagit den tysta minuten? Inte?

Idag läser jag Organisk Intellektuell om strukturell diskriminering, Roya om israeliska Likuds syn på Palestinas rätt att existera och Anna Wester om Sydafrikanska hamnarbetare som protesterar. Och dessutom Paavo Arhinmäki om Lex Nokia och de Grönas ambivalens.

Posted in aktivism, barn, bilder, demokrati, Finland, Israel, krig, lärare, människor, mänskliga rättigheter, militarism, ockupation, Palestina, politik, skola | 3 Comments »

Små och stora tecken på change

Posted by Pia på tisdag 20 januari 2009

Av någon till synes outgrundlig orsak är jag optimist idag. Outgrundlig därför att oddsen inte är på optimistens sida vad gäller nöden i Gaza. Journalisterna, som inte fick komma in under förstörelseräderna för att visa riktigt hur fula märken det blir när en av världens största militärmakter mejar ner sin instängda samling oönskat folk, kommer knappast att ha någon efterfrågan för sina historier nu, om de skulle få lättare att komma in nu. Medierna har tröttnat. Israel har väl dragit sig tillbaka, eller hur? Status quo igen? Problemet är att redan status quo är för jävligt när man är gazabo. Dehär demonstrationerna vi har hållit de senaste veckorna – befria Palestina! – planerade vi att ha redan i höstas. ”Andra länder importerar men palestinier smugglar” sa Rawia Morra en gång. Gaza har varit, och är, fullständigt isolerat och lämnat åt gamarna.

dsc_0125Så kommer diskussionen om uppsåt. Vad menade Israel egentligen med allt detta dödande? Israel dödar inte civila på flit, hävdas det om och om igen. Men hur i hela friden kan landets armé begå så många misstag? Jag undrar också hur dessa misstag (alltså mördade människor, som kallas palestinier) kan viftas bort så lätt som de görs. Jag har upprepade gånger sett israelförsvarare påstå att dessa döda civila inte kan vara annat än misstag för annars ”…skulle de inte ligga på bara ca 1000”. Det ger mej kalla kårar.

Men det var optimism det skulle handla om. För det första, jag kan inte vara annat än optimist när det gäller Obama. Jag tror inte att han skyndar med att försöka förhandla fram det som jag hoppas på – en rättvis fred i Mellanöstern – men ärligt talat, han kan omöjligt vara sämre än sin företrädare ens på den fronten.

För det andra marscherade vi för fred i Palestina i Helsingfors idag igen, rutten var densamma, och gatan som Israels ambassad ligger på var som vanligt avstängd så vi fick stå och ropa på ett litet avstånd. Vi var färre än för två veckor sedan och inga journalister syntes till. Men det gick ett sus genom den lilla folkmassan när någon som bodde granne med ambassaden öppnade sitt fönster och vecklade ut en palestinsk flagga som var nästan lika stor som den israeliska som vajade bredvid. Och en PACE-flagga från sitt andra fönster. Det måste bli ett slut på ockupationen och det måste bli fred i Mellanöstern. För allas skull.

En annan bra sak är internet, där kan du läsa t.ex: alltid skarpa Esbati, Pissoffi, Pastey, en debatt om Israel, Gaza, islamofobi och antisemitism hos Roya samt Hanna Löfqvist som visar att allt som skrivs om EU inte behöver vara tråkigt.

Posted in Finland, Israel, krig, Obama, ockupation, optimism, Palestina | Leave a Comment »

Det absurda 2000-talet

Posted by Pia på tisdag 13 januari 2009

Tänk att för 50 år sedan, i början av 2000-talet, dök flera demonstranter upp på ”Stöd Israels dödande av män, kvinnor och barn, för att de råkar bo i Gaza” än på demonstrationen mot massakrerna veckan innan. I Helsingfors alltså.

Det är dagens nästmest ofattbara nyhet.

Posted in aktivism, Finland, Israel, Palestina | 3 Comments »

Om mellanösternrapporteringen

Posted by Pia på lördag 10 januari 2009

”Det är Hamas, som är terrorister, som har skjutit raketer någonstans och en massa människor har nu dött!” ”De är sådana där muslimer som bombar”.

När skolan började igen i veckan hade vi som vanligt nyhetsgenomgång i klasserna. De två citaten är några av de många liknande svar som jag fick av tonåringar på frågan: ”Vad har hänt i världen sen vi sist sågs?”. Min första reaktion var en stilla förvåning. Jag har läst tidningar, inte sett så mycket på TV, men tycker att jag har följt med nyhetsrapporteringen någorlunda. Och faktiskt tyckt att palestiniernas lidande och Israels oproportionella våld har förts fram, och hittills främst förvånat mig över att ingenting har gjorts åt saken. Men det tycks alltså gå att leva i denhär världen och vara övertygad om att staten Israel har rätt att göra som de gör. Att döda och döda och döda. Ja, lite hjälp på traven får man ju i sin övertygelse när t.ex. Israels ambassadör lägger ut sin text i HBL – ”Israel har inte för avsikt att skada civila” (Jerusalem Post: IDF visste att det inte hade skjutits från skolan de bombade). Han frågar sig också vilket demokratiskt land som skulle gå med på att bli beskjutet med raketer av sina grannar. Tja. För det första anser jag att termen ”demokratiskt land” borde sparas åt dem som behandlar alla sina invånare likvärdigt. För det andra frågar jag mej om man kan kalla 1,5 miljoner människor som straffas med indragna levnadsvillkor av Israel som dess grannar. De är fångna.

Jag vet att jag tjatar. Men ett ord saknas alltför ofta i denhär debatten: ockupation. Och när man glömmer bort vem det är som är förtryckare och vem som är förtryckt i dethär fasansfulla skräckspelet, då blir det som det blir på debattspalterna, t.ex. i HBL idag: Då frågar sig folk vad Hamas vill med sina raketangrepp. Då påstås problemen vara lösta om bara alla gazainvånare avbeväpnas med våld (hallå! Israel då?). Och då kommer eleverna och andra att gå omkring och tro att det är dedär galna muslimerna som inte gör annat än bombar och förstör allt.

För uppdateringar och analys, läs Motbilder, Esbati, Rawia Morra, Anna Wester, Pastey, Hanna Löfqvist och Dessa mina minsta bröder (som visar att kristendom inte behöver betyda blint försvar av israelisk politik)

Posted in Israel, Palestina | 2 Comments »

Går det att tortera fram snällare grannar?

Posted by Pia på lördag 3 januari 2009

Är Israels attack mot Gaza berättigad? frågade Finlands största dagstidning i en nätgallup HS.fi den 29.12.2008. Hela 39% svarade ”JA”. Inte för att finländare skulle vara något särskilt fredsälskande folk direkt, men riktigt så glada i att se blodbad trodde jag inte att man var här. Men så är infokriget på nätet, förutom att ingen dör här, lika intensiv som den på marken. På bloggen Motbilder finns en bra genomgång om hur det kan gå till. Teorierna verkar stämma ganska bra in på finska förhållanden, t.ex. bland de kommentarer som massproduceras efter nyheter på t.ex. HS.fi.

Hur i all världen går det att kalla massakrerna för ”berättigade” överhuvudtaget? Jag antar att det har att göra med t.ex. beskrivningarna av Hamas. Människor tycks på allvar tro att organisationen bygger sina högkvarter nära sjukhus och skolor för att vinna sympati via antalet civila offer. Smaka på den tanken. Vi hoppas att så många av våra barn och sjuka som möjligt bombas och skjuts ihjäl, för att folk ska börja gilla oss? Jag undrar om de som tror att Hamas strategiskt placerar ut sina militära mål bland civila har sett en karta av Gaza? Kolla! Google Earth t.ex. Remsan är överbefolkad och full! Det är ett enormt flyktingläger med bara gator och tättbebyggda hus! Det finns ingenstans att ta vägen trots att de uppmanas att lämna sina hem. Vart ska alla barn, gamlingar, kvinnor eller män gå när markanfallet kommer? För de är faktiskt människor, de som bor på Gaza, också de som dör som råkar vara män och därmed inte räknas som civila. Tro det eller ej, men också de som gillar Hamas är människor. Jag känner bara en, W från Ramallah. Han är barnläkare. Han tycker för övrigt inte att Israel ska bort från kartan. Han har räddat livet på flera, inte dödat en enda. Han har Alfons Åberg översatt till arabiska i sitt mottagningsrum. Dethär säger jag inte för att jag skulle stöda Hamas politiskt sett, utan för att människor är människor. Och för att jag upplever att det måste påpekas.

Ett annat sätt att rättfärdiga blodbadet är att säga att det finns ett litet gäng elaka hamasmän som förstör – och att det är dessa Israel nu ”städar ut” för att ge rum åt mera moderata palestinier. Men ”Hamas” är nog mera än ett antal skäggiga män. De unga världsvana palestinier jag känner bäst bor på Västbanken och är minsann inga hamaskramare, men har i sina facebook-statusar på sista tiden blivit helt klart mera bestämda i sin åsikt – att Palestina ska stå upp mot ockupanten Israel. Esbati ger ett exempel på samma fenomen. De senaste dagarnas protester på Västbanken tyder på att det går just så. Men det kan väl inte finnas någon som på allvar tror att det går att mörda ett folk för att göra de överlevande mera moderata?

Det som mest fick mig att må illa idag var när jag läste spekulationer om orsakerna till attackerna. Ja, inte handlade det om att få Hamas att sluta skjuta raketer eller tappa mark. Det ska nämligen bli val i februari och Tzipi Livni ska visa att hon minsann också kan vara hård. Antar att det behövs såhär mycket palestinskt blod för att visa att en kvinna kan leda landet Israel. Det är så fruktansvärt nedvärderande av människoliv att jag önskar att jag inte hade läst det. För gazabornas skull, men också för att jag fick ett mail nyss – av en människa jag känner och bryr mig om, en som mot sin vilja har blivit inkallad av sitt lands, Israels, armé, och som är någonstans på vägen till Gaza just nu, jag vet inte med vilka order.

Mänsklighetens karma låg rejält på minus när 2009 inleddes.

Lite repetition: De palestinska områdena är OCKUPERADE av Israel. Israel tömde visserligen Gaza på bosättningar 2005, men har sedan dess kontrollerat dess luftrum och vatten och hållit dess 1,5 miljoner invånare belägrade, orsakande en humanitär katastrof, hopplöshet och total ekonomisk kollaps.

För bättre läsning på temat, kolla absolut in Mustafa Barghouti, Rawia Morra, Motbilder, Esbati, Paolo Pissoffi.

Posted in Israel, katastrofer, krig, människor, ockupation, Palestina, våld | 1 Comment »

Framme

Posted by Pia på söndag 24 augusti 2008

Skeppet Free Gaza har nått sin destination. Vi har brutit belägringen mot Gaza, säger freegaza.org. Ett skepp lastat med mediciner, förnödenheter, aktivister och kändisar visar åt världen att militär makt inte är den enda att räknas med, inte ens under början av 2000-talet.

På konferensen för fred i regionen som jag deltog i för en dryg månad sedan deltog inte de inbjudna experterna från Gaza. Det var omöjligt för dem att komma ut, trots att man hade förberett alltihopa noga och försökt på alla sätt. Barnläkaren och människorättsaktivisten som skulle ha deltagit i vår diskussion fick göra det via videokonferens i stället.

De berättade om familjer som slits sönder, om barn som är rädda så fort det blir mörkt och om vuxna som saknar kontroll över sina egna liv. Om pappor som inte kan ge sina barn en enda shekel per dag. En av delegaterna frågade om de två gazaborna hade några hälsningar till dem som sitter ombord på skeppet. ”Välkomna!” svarade barnläkaren. ”Vi ska ta emot er, vi har säkert någon överraskning åt er” sa människorättsaktivisten.

Tidningarna och TV har här i Finland varit extremt tysta om denna historiska händelse. Inte för att det förvånar mej…

Läs mera om skeppet hos Anna Wester och Rawia!

Posted in aktivism, båtar, desperation, mänskliga rättigheter, media, ockupation, Palestina, resa, yttrandefrihet | 1 Comment »

Om nationalism

Posted by Pia på måndag 18 augusti 2008

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, fanns det länder. Så tror Ricardo från Mexiko att vi kommer att kunna säga år 2055. Han menar att de nationalistiska mastodontprojekten kommer att implodera. Vad vi får i stället har inte Ricardo någon säkerhet om.

Saeb Erekat uttryckte sig lite likadant i somras när han tog emot vår ”delegation of educators” på besök i Palestina och Israel. Den mannen kan tala. (Vårt besök var inklämt mellan John Kerry och Gordon Browns rådgivare förresten) Hursomhelst så menade Erekat att 2000-talet inte handlar om nationalism. Det gör att han vågar se hopp för sitt folk, palestinierna. I flera arabländer säger nämligen den högsta ledningen en sak medan befolkningen tycker annorlunda. Därför dansar t.ex. Egypten efter Israels pipa trots de brott som Israel begår mot palestinierna framför ögonen på dem.

Mycket annat sa Erekat också. T.ex. att han är en misslyckad förhandlare eftersom hans förhandlande inte har lett till förbättringar för palestiniernas situation. Att ingen är immun mot rasism, inte heller de som själva blir utsatta, alla kan bli rasister. Att amerikanska diplomater förkovrar sig i kulturträning innan de ska åka till Indien eller Ostasien, de lär sig äta med pinnar, buga och le på rätt ställen, men när de träffar arabvärldens representanter säger de i stället bara vad de kräver av dem. Att den som säger att araber inte är redo för demokrati är en rasist.

Och en massa annat som jag skulle blogga om om det fanns tid, men nu har skolan börjat och dygnets timmar tar slut. Skulle gärna köpa en dag och bara läsa allt intressant som skrivs i cyberspace.

Posted in demokrati, ideologier, Israel, kultur, Palestina, rasism | 3 Comments »