Början av 2000-talet

-what the afterworld will be saying about these days

Archive for the ‘brott & straff’ Category

Vi bilister

Posted by Pia på lördag 3 oktober 2009

Finlandssvensk media har på senaste tiden nästan lyckats övertyga mej om hur synd det är om bilisterna i dagens värld. Det som har sparkat igång diskussionen har varit polisens nya linje att straffa fortkörning hårdare. HBL hade på fredagens förstasida en uppblåst parad om nyheten. Den som kör över 11 km/h över det tillåtna, och åker fast, straffas nu med 85 euro böter. Nyheten börjar såhär:

Strömmen av bilar som vinkas in vid Övitsbölevägen i Vanda är konstant. Goda försök till trots är det knepigt att hålla 40-gränsen.

”Knepigt”? Jag ska inte ens ge mej in på hur resonemanget skulle gå kring andra brott, om någon menade att det var DSC_0655”knepigt” att hålla sig inom lagens gränser där. Om någon t.ex. menade att det är ”knepigt” att inte snatta eller slå någon. Naturligtvis ska det gå att resonera kring om en lag är vettig eller inte, men i dethär fallet finns det faktiskt rapporterat senare i samma nyhetsbeskrivning: den som kör 40 hinner bromsa in för ett barn som dyker upp på gatan, den som kör 50 hinner inte, utan kör på barnet. Så vitt jag förstår är då 85 € en ganska futtig summa för att se till att bilister i stadskärnan inte förvandlas till potentiella dödsförvållare.

Men det är alltså inte bara HBL som har ojat sig över nyheten. I veckan presenterade Vegas morgonredaktör nyheten som ett gissel för ”oss som är lite tunga på foten”. Jag har faktiskt retat upp mej många gånger över att man på radio Vega utgår från att alla lyssnare KÖR till sina jobb. Det rapporteras om trafikstockningar här och där, och om vilka vägar man borde välja eller undvika, som om det vore en vettig och sund grej att åka bil i huvudstadsregionen.

Förresten. Den som åker fast för att inte ha giltig biljett i metron får betala 80 euro + priset av en enkelbiljett i straff. Jag har inte sett någon göra förstasidesnyhet av det. Detta trots att en svartåkare inte ökar olycks- eller dödsrisken för någon.

Annonser

Posted in brott & straff, miljö, offentliga rum, privatbilism | 2 Comments »

Mera skonsamt att göra det om natten

Posted by Pia på fredag 14 augusti 2009

DSC_0039Minns sommaren 2009. Det var då som det officiella Europa visade ett fett långfinger åt begreppet människovärde.

2009 var först sommaren då kristna runt omkring Europa reagerade som deras religion påbjöd. I Köpenhamn och Bryssel blev de församlingar som upplät sina kyrkor som fristad för de män, kvinnor och barn snabbt omtalade i pressen. Historiskt hade polisen inte stormat kyrkor så människorna, de med olika öden, mannen på flykt från Irak, den marockanska änkan, teknikstudenten som trots sin pappas belgiska medborgarskap hade fått nej, kunde för några veckor andas ut.

Jag besökte kyrkan Béguinage i centrala Bryssel i juni. Bilderna här är alla därifrån. Det var inga stackare vi mötte utan folk som jobbade på byggen, föräldrar som uppfostrade sina barn, män och kvinnor som stred mot krångliga myndigheter för att få rätt att stanna och arbeta i landet där de inte sällan hade bott i tiotals år. Barn som inte kände till något annat hemland. Den katolska prästen kom in cyklande och började genast tala med människorna. ”Hur går det med din beslutsprocess?” ”Vad hände under demonstrationen igår?” ”Hur står DSC_0037det till med kökskassan?”.

Det har varit lugnande att se att församlingar ställer upp när människor lider nöd. Det borde ju inte vara något förvånande alls över att de gör det, kyrkor har ju tagit hand om samhällets avskum (Sarkozyretorik) sedan medeltiden. Då var de som resten av samhället inte ville höra talas om – pestsmittade, fattiga och handikappade – ju tvungna att förlita sig på kyrkan för sin överlevnad, eftersom vi inte hade några sociala skyddsnät. Idag låtsas vi att vi har sociala skyddsnät, men eftersom dessa inte är tillgängliga för dem som är papperslösa, de som plockar frukt så att den inte blir så dyr, de som städar upp efter våDSC_0047ra festivaler, så blir det kyrkan som får hoppa in. Och att ta hand om människor i riktig nöd har väl alltid varit civilkurage.

Kyrkor har alltså ansetts som heliga platser där man kan söka skydd. Är man fascistiskt lagd, som politikerna i Dansk folkeparti, blir man naturligtvis provocerad av sådant. I Köpenhamn gick polisen in i kyrkan Brorsons kirke natten mellan onsdag och torsdag. Där hade irakiska män, kvinnor och barn bott i några månader. Prästen fanns på plats men klarade inte av att se på när de kravallutrustade poliserna omringade irakierna, som hade samlats kring den korsfäste Jesus, säger han. En irakier flydde upp i kyrkotornet och hotade med att hoppa.

I Hbl intervjuas talesmannen i utrikes- och invandrarfrågor för Dans folkeparti. Han stöder polisen och menar att de var ”skonsamma” som gjorde detta om natten. Om det hade varit ljusan dag hade ju alla sett detta och det hade blivit bråk, säger han. Hmmm. Månne inte det uttalandet får stå för sig själv.

Jag måste uppdatera min länklista, den är hopplöst outdated. Men läs gärna Roya på samma temaEgon om Genèvekonventionen samt Förbannad pacifist som provocerar.

Posted in brott & straff, människor, mänskliga rättigheter, migration, militarism, våld | 4 Comments »

Om civilisation

Posted by Pia på torsdag 4 december 2008

Det känns som att rekordmånga nyheter, åsiktsyttringar på allmän plats, diskussionsforum och snabbgallupar har framkallat obehagliga vibrationer på senaste tiden, kanske alldeles särskilt denhär hösten. Förra veckan hade Finlands största dagstidning HS.fi t.ex. ”Har Jussi Halla-aho rätt i sin kritik mot invandringen?” som dagens fråga. Nu tror jag att det knappast tjänar något till att tejpa igen munnen på populister som sannfinländarna, men att kalla Halla-ahos utspel för kritik mot invandring (fi. maahanmuuttokritiikki) låter lite väl rumsrent för det som den mannen håller på med. Senast uppmärksammades ett blogginlägg där han önskar att multikultigrönavänsterfeminister skulle bli utsatta för våldtäkter utförda av utlänningar – eftersom sannolikheten för detta är så hög – och därigenom inse invandrarnas rätta natur.

Detta, och mycket annat i samma stil, som triumferandet över att ha fått flera röster än den enda somaliska stadsfullmäktigeledamoten, är alltså, enligt landets ledande press, kritik mot invandringen. Och lite kritik ska väl alla tåla? Eller? Lars Hertzberg slår som vanligt huvudet på spiken när han ifrågasätter behovet av att göra debatt av allting. Inte ordnar vi debatter mellan dem som förespråkar och dem som motsätter sig skolmobbning menar han, varför ska de som motsätter sig sexuella trakasserier behöva ställa upp och försvara sig mot sexister?

aimg_1792Sara, som här ger en träffande känga åt Helsingfors stadsdirektör (ja, han som drömmer mardrömmar om en framtid där hela 25% av helsingforsarna har något utländskt i blodet) konstaterade i en diskussion på detta tema nyligen att det som hon saknar är civilisation. För tillfället är ordet civilisation nära nog kapat av de s.k. invandrarkritikerna. Den europeiska civilisationen hotas enligt dem av muslimerna med deras brist på demokrati och deras förvillade kvinnosyn (senast upprepat av en lärare på en fortbildning i globalt ansvarstagande!! seriöst!).

Vad vi behöver är helt enkelt att reclaima ordet civilisation, som enligt Wikipedia betyder en ”kultur som inte är barbarisk”. I en kultur som inte är barbarisk sitter inte folk som väljer att pryda julbordet med nazisymboler och bestämmer i kommunerna. I en kultur som inte är barbarisk har alla människor rätt att gå på gatan, prata i mobiltelefon, söka hjälp, gå i skola, åka spårvagn, jobba, skratta och äta utan att bli kränkta. Hur svårt ska det vara liksom.

Posted in åsiktsyttrande, bilder, brott & straff, fördomar, Finland, integritet, mänskliga rättigheter, media, offentliga rum, rasism | 2 Comments »

Det är inte internets fel att människor bryr sig mindre om varandra

Posted by Pia på onsdag 24 september 2008

Tänk att vi lever i en tid när behovet av att vara någon är viktigare än överlevnadsdriften. Så sa en klok människa igår. När jag i november ifjol skrev om Jokela gjorde jag en ny tag – ”skolskjutningar”. Inte tänkte jag att det skulle bli ett återkommande ämne, sådär som ”politik” eller ”fördomar”. Fast inte tänkte jag att det inte skulle bli det heller.

Som lärare i en skola i Finland är jag är en av dem som ska trösta. Jag lyssnar, men vet faktiskt inte vad man ska säga åt femtonåringar vars världsbild bara rasar framför ögonen på en. De trettonårigar jag pratade med menade först att de inte behöver någon slags diskussion om dethär – ”vi pratade ju om allt detdär förra året”.

Tajtare vapenlagar, ja, mera psykologer, absolut, men det känns som att det är något utöver det som egentligen behövs. Kanske vi borde ta ett steg tillbaka och prioritera annorlunda. Göra ickeproduktiva saker tillsammans som att hänga, snacka, spela kort, andas emellanåt, blanda oss i, bjuda hem folk, bara göra saker långsamt. Sluta stirra på PISA-resultat och prestationer. Sluta kvalitetsmäta och sträva efter effektivitet. Jag får lite samma känsla som angående finanskrisen, som lindras genom att Bush pumpar in offentliga medel i bankerna för att hålla upp charaden i stället för att någon skulle ta sig en titt på systemet och våga utmana det. Vem vet, kanske de två kriserna har något med varandra att göra. En annan klok människa undrade faktiskt i tisdags (innan nyheten) om vi, såsom vi nu läser t.ex. nazismens och kommunismens svarta böcker kommer att ha en bestseller i framtiden: Konsumismens Svarta Bok.

Posted in åsiktsyttrande, brott & straff, desperation, Finland, konsumtion, lärare, militarism, mysterier, rädsla, skola, skolskjutningar | 1 Comment »

Människor som resurs

Posted by Pia på söndag 15 juni 2008

I början av dokumentären Zizek! säger Zizek själv på en föreläsning i Buenos Aires något om början av 2000-talet som lite hänger ihop med mina senaste bloggposter. När jag var ung, säger han, diskuterade man vilt kring vilken ideologi som var bäst i längden, kapitalismen eller kommunismen eller något annat system. Idag finns det inget att diskutera, det är global kapitalism som är det enda rätta. Folk föreslår inte på allvar några andra system. Ett annat drag för denhär tiden är det återkommande pratet om vår undergång: dödliga virus, naturkatastrofer, miljöhot. Vi har lättare att tänka oss jordens undergång än den globala kapitalismens undergång, alltså. Så sa Zizek.

Men den som vill hitta det typiska för detta decennium behöver såklart inte lyssna på filosofer, det räcker med att gå ut. I ett stort köpcentrum i Helsingfors spelade lite 2000-tal upp sig framför mina ögon när ett berusat medelålders par stod och höttade med sina nävar och skrek de fulaste rasistiska ord jag har hört på finska åt ett gäng 12-åriga pojkar. När mannen sedan började springa efter pojkarna och hota med stryk larmades polisen på plats av väktarna, men också av åtminstone en av pojkarna. Och vad gjorde de fyra poliserna som var där på någon minut? Tre av dem ställde sig vid paret, lugnade ner mannen och tog upp hela hans historia. Den fjärde cyklade runt invandrargänget som om de vore boskap som måste hållas i styr. Några av pojkarna försökte berätta sin version av historien men så vitt jag såg tog polisen inte ens fram ett anteckningsblock.

Kanske jag bara såg vissa delar av vad som hände. Kanske det hade varit ett bråk innan, kanske pojkarna fick sin möjlighet att berätta sina versioner efteråt. Ändå kändes det (ännu en gång) som att någonting är fundamentalt fel i ”debatten om invandrarna”. I Åbo har man efter en utredning kommit till slutsatsen att vi måste se invandrarna som en resurs, berättar Motkulturfonden. Jag undrar hur jag skulle känna mej om någon sa att någon annan måste börja se mej som en resurs. Inte skulle jag känna mej särskilt delaktig. Och det är vad jag tror att är det största problemet, denna eviga jargong om hur VI kan förhålla oss till DEM. Från det till synes snälla -hur VI kan hjälpa DEM (ett absurt danskt exempel här), – till hur VI kan analysera, mäta och utreda DEM, -till det osmakliga hur VI kan undgå att ha att göra med DEM (debatten på Helsingin Sanomat efter uppgifter om att var femte grundskoleelev i huvudstaden snart kommer att ha utländsk bakgrund bemöttes med inlägg om hur långt ifrån Helsingfors familjerna nu måste flytta för att kunna säkerställa etniskt homogena finska klasser).

Jag kan riktigt höra de cyniska kommentarerna. Vad är det VI borde göra då? och har naturligtvis inga färdiga nycklar till lyckad integreringspolitik. Själv skulle jag bli lite ledsen om jag hade litat på att polisen skulle komma och lyssna på min historia bara för att märka att man inte var intresserad av den utan av att hålla mej och mitt gäng i styr. Jag skulle inte känna mej särskilt hemma om man över mitt huvud funderade på om jag ska ses som en resurs eller inte, om jag ska ses som ett problem eller som ett par nya händer i vården. Eller om jag upplevde att mina kompisar bara syns i medierna ifall någon begår ett brott eller om det är multikulturell temadag i förorten och någon vilsen reporter dyker upp. Ska det vara så svårt att lyssna på varandra egentligen? Kunde vi kanske öppna detdär VI-ordet lite och visa det, inte bara i ord utan också i handling? Jag kan hittills egentligen inte säga mera än ett ord: empower. Börja föra dialog horisontalt, lär alla barn precis vilka rättigheter de har om de blir kränkta och ta dem på allvar. Lyft fram invandrare i debatten också när det handlar om annat än multikulturalism, ge utsatta minoriteter poster i samhället som ger riktig makt och synlighet. Ja, det var ju faktiskt mera än ett ord. Men när man blir arg så blir man.

Cherin svarar förresten på fem frågor om muslimer på Betraktarens öga.

Posted in barn, brott & straff, demokrati, Finland, människor, mänskliga rättigheter, migration, offentliga rum, politik, rasism, samhälle, våld | 2 Comments »

Bara här inte finns några misstänkta

Posted by Pia på söndag 27 april 2008

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, satt det oskyldiga människor i fängelserna. Så tänker sig Jolanda att vi kommer att säga år 2055, när den vetenskapliga metoden att kunna se vem som är skyldig till brott har blivit vattentät. Visst vore det bra med en sådan uppfinning. Men jag tror att det kan bli svårt att få fram en.

Läser om ett danskt politiskt förslag om att utvisa terrormisstänkta från landet. Man funderar på hur man ska kunna kringgå förbudet mot att utvisa till länder där det pågår tortyr – allt under devisen att det centrala är att vi bara inte har terrormisstänkta springande omkring här.

Och nä, vem vill nu ha det. Men är det inte något konstigt med detta? Att vara misstänkt för ett brott är väl inte detsamma som att vara dömd? Att utvisa till folk länder som torterar är fel i vilket fall som helst, tänk då på vad man gör då man utvisar någon som är misstänkt för ett brott. Nu ska jag inte börja spekulera men jag antar att det inte är så svårt att med några anonyma samtal göra någon man inte gillar misstänkt för ett brott. När försvann rättssäkerheten?

Jag vill gärna påpeka att jag inte är ute efter att svartmåla Danmark i denhär bloggen, om någon skulle tycka det. Det verkar hända en hel del skrämmande i dansk politik bara. I Finland har vi inte mycket att skryta om i migrationspolitik. B-tillstånden har t.ex. ännu inte försvunnit och folk tvångsutvisas till skumma omständigheter. Migrationsminister Thors är stolt i alla fall, hon delade ut priser i Ourvision-finalen i Finlandiahuset igår kväll. Hon vände sig till sist till finalisterna i sångtävlingen, berömde dem på engelska och sa ”there has never been so much colour and culture here in the Finlandia house!”. Håh hå.

Posted in brott & straff, citat, etik, integritet, mänskliga rättigheter, migration | Leave a Comment »

Try living a decent life after this

Posted by Pia på lördag 19 april 2008

I can’t believe that in the beginning of the 21st century, the Israeli military could get away with torture and killings of Palestinians. The Independent today reports some testimonies of Israeli soldiers:

[…] using a 10-year-old child to locate and punish a 15-year-old stone-thrower: ”So we got hold of just some Palestinian kid nearby, we knew that he knew who it had been. Let’s say we beat him a little, to put it mildly, until he told us. You know, the way it goes when your mind’s already screwed up, and you have no more patience for Hebron and Arabs and Jews there. ”The kid was really scared, realising we were on to him. We had a commander with us who was a bit of a fanatic. We gave the boy over to this commander, and he really beat the shit out of him … He showed him all kinds of holes in the ground along the way, asking him: ‘Is it here you want to die? Or here?’ The kid goes, ‘No, no!’

Seriously, how you are able to live your adult life when you start it off doing two or three years in the Israeli army, that beats me. And I’m not saying that this is something ALL soldiers do during their service, but the fact that it happens at all!

As one said: ”We did all kinds of experiments to see who could do the best split in Abu Snena. We would put [Palestinians] against the wall, make like we were checking them, and ask them to spread their legs. Spread, spread, spread, it was a game to see who could do it best. Or we would check who can hold his breath for longest. ”Choke them. One guy would come, make like he was checking them, and suddenly start yelling like they said something and choke them … Block their airways; you have to press the adams apple. It’s not pleasant. Look at the watch as you’re doing it, until he passes out. The one who takes longest to faint wins.”

Posted in åsiktsyttrande, bojkott, brott & straff, citat, Israel, krig, Palestina, våld, _english | 2 Comments »

Han vägrar åka dit levande

Posted by Pia på söndag 6 april 2008

Hufvudstadsbladet har lyckats intervjua iraniern som blev utvisad från Finland tidigare denna vecka, efter en hungerstrejk. Jag frågade för några dagar sedan var han var, och hur han mådde. Samtidigt som jag undrade det släpades han omkring på flygfältet en bit härifrån. Han vägrade gå självmant, så en från finländska utlänningspolisen satt sig på hans rygg och satt handbojor och benfängsel på honom. Polisen sa enligt iraniern att det ”inte lönar sig att spjärna emot – snart är du i Iran”. Som sista utväg lyckades han dra fram ett rakblad och skar sig i handlederna och försökte riva sina kläder och ropa på hjälp. Flygkaptener vägrade ta med honom ombord, så han transporterades tillbaka till mottagningsscentret i Krämertsskog där han sitter inlåst och isolerad från omvärlden. Utlänningspolisen måste ångra att man inte satsade på den tidigare beprövade metoden att droga ner sina utvisade (också mot deras vilja).

Jag hittar inget om fallet i några andra medier än HBL, så hittills är det bara en minimal bråkdel av finländarna som får veta att sådant här händer.

Posted in brott & straff, desperation, Finland, människor, mänskliga rättigheter, migration, militarism, orättvisor, polisstat, våld | Leave a Comment »

Tankar om skolan, del II

Posted by Pia på måndag 31 mars 2008

-Hur känns det att jobba för en institution som använder samma tortyrmetoder som Stasi?

Det var en morgon klockan 7.15 och jag hade kommit till en av skolorna jag jobbar på för att övervaka veckans försittning, ett straff som tilldelas elever som har gjort sig skyldiga till antingen skolk, upprepade förseningar eller annat fuffens som t.ex. att rita på möblerna eller röka. Eleven som ställde frågan där vi satt i det ensliga klassrummet och såg solen stiga upp påpekade att Stasi också sysslade med att hålla folk vakna med tvång. Jag hade inte så mycket att säga till skolans försvar faktiskt. Jag ser att man i Sverige har debatterat straff i skolan. I Finland förs sådana diskussioner aldrig på nationell nivå, utan i skolorna. Ofta tycker jag att det är bra att tillåta skolorna att hitta på sina egna lösningar, men det svenska sättet gör att man tvingas lyfta upp diskussionen, vilket är bra. Nackdelen med vårt system är att om en skola av någon orsak inte tycker att det finns något att förnya så händer ingenting, utan man får fortfarande kvarsittning för slarv enligt samma mönster som på 1980-talet.

Men varför ska Finland ändra på något som fungerar så himla fint då? Det kan man undra om man läser Wall Street Journals artikel What Makes Finnish Kids So Smart?. Ganska underhållande läsning, även om jag undrar om våra odubbade TV-program verkligen är lösningen till att 15-åringarna är så bra på naturvetenskap i Finland. Så blir jag också lite trött på att man bara talar om naturvetenskap som framgång när ”våra” elever trivs så dåligt i skolan, bryr sig minst om att påverka sin skolgång och har den mest passiva attityden mot elevkårsverksamhet och politiker. Att lära sig bilda en egen åsikt och stå för den står inte heller högst i kurs i den finländska skolan, tyvärr.

Det finns å andra sidan en annan sak som framkommer i artikeln, och det är att lärare aktivt uppmanas att fortbilda sig i Finland, och det finns stor frihet gällande kurserna. Det tror jag definitivt är en lyckad sak. Vet inte hur det är t.ex. i Sverige på den fronten. Ekonomistas lyfter upp behovet av mentorskap för nya lärare, och det gillar jag. Överhuvudtaget tror jag att allt samarbete mellan lärare är bra, lärare ska inte vara instängda i sina egna klassrum utan uppmuntras att jobba över gränserna, sitta med på varandras lektioner och lyssna, planera och utföra gemensamma helheter och lösa problem i grupp. Eleverna uppskattar när lärarna samarbetar och framför allt gör det jobbet roligare.

Posted in arbete, brott & straff, Finland, lärare, offentliga rum, skola, studier, undervisning | Leave a Comment »

Mitt pass och en skäggig predikant

Posted by Pia på tisdag 26 februari 2008

dsc_0182.jpg Tänk att för 50 år sedan, år 2005, bestod Europa av flera länder. Så spår Laura att vi kommer att säga år 2055.

Jag städade en gammal låda igår och hittade JA och NEJ till EU-klistermärken som jag hade samlat på mej någongång under hösten 1994, då debatten gick het inför medlemsomröstningen. Jag minns hur sur jag var för att jag var för ung för att rösta. Plötsligt känns det som att det var väldigt länge sedan, jag tror nog att vi hade lite väl mycket bråttom, det var bara ett fåtal år sedan Sovjetunionen hade fallit sönder och man hade kanske kunnat vänta och se lite till. (För att inte tala om beslutet att gå med i EMU som klubbades igenom sådär hastigt och lustigt utan debatt)

Finland sa ja i alla fall och därför ser första sidan i mitt nya pass ut som på bilden. En hel sida har använts för att skriva orden ”Europeiska unionen”, ”Finland” och ”pass”. Inte för att jag har något emot språkmångfald, är faktiskt något av en språknörd, men lite frågar jag mej hur allt som är skrivet kommer att se ut i dendär framtida EU-staten. Och framförallt, hur demokratin kommer att fungera. Egentligen tror jag inte att stora enheter per definition behöver vara sämre för att folkets röst ska bli hörd, men då måste man låta folk bestämma saker på riktigt. Och där är vi inte ännu.

P.S. Detta är också början av 2000-talet, denna gång i England: En 50-årig man med rötter i Tanzania som kallar sig Osama bin London och som tidigare var crackberoende döms för att vara ”top terror recruiter”. Jag läser att hans träningsmetoder bestod av ”camping trips” och”late night talks in the living room of his home”. Och detta tycker jag är intressant: han har redan i tolv år gått omkring på gator och torg, utanför sin bokaffär och t.o.m. i Speaker’s Corner i Hyde Park och predikat. Vad ska vi göra med detta yttrandefrihetsdilemma? Ska det vara lagligt eller olagligt att påtala missförhållanden och därmed ”rekrytera terrorister” i parken? Vad skulle J.S. Mill ha sagt?

Posted in åsiktsyttrande, bilder, brott & straff, etik, EU, filosofi, Finland, globalisering, manipulering, nyheter, offentliga rum, rädsla | 4 Comments »