Början av 2000-talet

-what the afterworld will be saying about these days

Archive for the ‘Sverige’ Category

”Nu har Sverige en framtid igen och jag säger ba’ WAAAAAAAAH”

Posted by Pia på måndag 20 september 2010

Så uttryckte sig en av de få kvinnorna på Sverigedemokraternas valvaka i Agenda idag. Jag vågar ana att de flesta av kvinnorna som syntes i bild var flickvänner till grabbgänget som mest påminde om ett omklädningsrum fullt av svettiga ishockeyspelare. De liksom stod där och röt.

Det är svårt att tro att dedär trotsiga omklädningsrumskillarna skulle kunna få genomslag för sin politik. Men ärligt talat, vem hade trott att det som har hänt i Danmark under de senaste tio åren skulle hända?  Jag tycker att mina danska bekanta verkar – vid sidan av sorgsna – genuint förvånade. Hur gick dethär till?

Statsvetaren Chantal Mouffe har ett tydligt och svårmotsägligt svar: Brist på ideologi i den politiska debatten föder högerradikala partier. När man undviker att tala i form av konflikt mellan samhälleliga intressen och vrider debatten från en diskussion om makt till en diskussion om rätt och fel slags politik, ”vettiga lösningar”, så kommer dehär partierna som brev på posten. Det handlar alltså inte om att man inte har debatterat integration. Det handlar om att man inte har talat om vem som gynnas av vilka politiska åtgärder och vilka alternativen kunde vara.

Som finländare är det ändå svårt att inte vara lite avundsjuk på Sverige, där dagstidningar uppmanar till aktion mot SD, och där alla partier har sagt att de inte kommer att samarbeta med rasisterna. De finländska kvällstidningarna backar ju främst upp Soini. Visserligen är finska PS och svenska SD inte samma sak – Soini sa i radio Vega idag att han inte ens känner ledningen i SD. Problemet är att dedär hockeyomklädningsrumsstämningarna är precis samma här som där, och att Soini är den minst skrämmande (politiskt sett) av PS’ garde.

Men… Bojkotten mot rasismen i riksdagen är nog ingen självklarhet. Jag hade blivit övertygad om argumenten för att hålla SD utan för makten var lite mer övertygande än vad regeringspartiet på valaffischen här nere förespråkar. (bild via Alliansfritt Sverige)

Posted in bojkott, ideologier, katastrofer, rasism, Sverige, val | Leave a Comment »

Ett samhälleligt problem

Posted by Pia på tisdag 17 juni 2008

Igår såg jag en dokumentär om Seung-Hui Cho, han som för ett år sedan dödade 32 personer i Virginia Tech. Jag reagerade på att man enbart sökte förklaringar till dådet hos Cho själv. Han ska ha lidit av sociala fobier och depression, men man spekulerade också i vilken roll pappan som ofta jobbade sent kan ha haft. Är det inte lite konstigt att prata om skolskjutningar och bara söka efter förklaringar hos den som utför dem? Hallå, samhället? Jag menar, har det inte alltid funnits elever med sociala fobier och pappor som jobbar sent? Det är nu sju månader sedan tragedin i Jokela och det slog mej just att jag fortfarande inte har sett några slags initiativ eller utredningar kring vad man ska göra för att förbättra skolelevers psykiska hälsa och trivsel i skolan. Vi lärare fick krisinformation precis när det hände men sedan har det varit tyst.

On a completely different note så följer jag med ena ögat, men entusiastiskt, med debatten om FRA-lagen i Sverige. Vilken fantastisk kämparglöd, bloggare! Det finns något djupt demokratiskt-historieskapande i det ni gör, och om regeringspartierna inte tar sitt förnuft till fånga imorgon kommer de att få ångra sig senare. Och förresten tycker jag att alla ska läsa dagens Rawia!

Posted in bloggande, desperation, Finland, integritet, medborgarjournalistik, media, offentliga rum, rädsla, skola, skolskjutningar, Sverige | Leave a Comment »

När man körde båt småfull och utan körkort

Posted by Pia på fredag 4 april 2008

När Markus, yrkesskeppare, skulle svara på hur vi år 2055 kommer att tala om början av 2000-talet, sa han såhär: tänk att för 50 år sedan fick man köra båt utan körkort och i upp till en promilles fylla (såvitt jag vet gäller den gränsen ännu på havet i Finland). Jag läser nu att båtkörkort föreslås tas i bruk i Sverige år 2011, och min första tanke är att det är en ganska bra grej. Särskilt eftersom fast bosatta öbor och folk över 55 år ska undantas. Båtar som inte går hårdare än 15 knop undantas också, så de gamla skärgårdsgummorna och -gubbarna med regnbyxor och stickad tröja behöver inte ta någon stress över någon kurs. Ganska konstigt att man valde hastighet och inte hur stor motorn är, tänker jag också.

Och sen tänker jag att det ändå är roligast att ro, och det hoppas jag att man aldrig behöver gå någon kurs för.

Posted in alkohol, båtar, Sverige | Leave a Comment »

Tankar om skolan, del I

Posted by Pia på onsdag 26 mars 2008

Jag har fastnat lite på dethär med hur olika skolor är i olika länder. Det är kanske mera än bara en kliché att säga att skolan är samhället i miniatyr. Samtidigt finns det ju faktiskt något som heter pedagogik och forskning kring vad som fungerar och inte fungerar för att underlätta elevers lärande, så man skulle kunna förvänta sig att metoderna var lite mera lika. Hur kommer det sig t.ex. att universitet, sjukhus och arméer är betydligt mindre relaterade till kultur än vad skolan är?

picture-054.jpgMin erfarenhet av skolan är begränsad till det dagliga favoritjobbet i den finländska skolan, några månaders volontärjobb i en skola i Guatemala samt besök i klassrum i Sverige och i Palestina. Och det är minsann olika miljöer. I Sverige reagerade jag först på att eleverna gick omkring så mycket och inte satt stilla på sina platser. De elever jag känner som har gått i skola i Sverige har å andra sidan lärt sig att formulera egna åsikter och varit bättre än de finländska på att ifrågasätta och tolka budskap i bild och text. De palestinska eleverna var väldigt stolta över sin skola och lärare berättade för mej att man har en lägre procentantal elever som slutar gymnasiet i förtid än något europeiskt land. Materiellt sett var det brist på det mesta – och detta var på Västbanken, jag kan inte ens tänka mej vilka skolans villkor är i Gaza. Bilden är från ett klassrum i Turmus Ayya, lite norr om Ramallah.

När jag i Guatemala år 2004 vikarierade för en kollega i en liten grundskola i djungeln och hade matematik med årskurs två fick jag skäll för att jag hade lärt eleverna för mycket. De hade nämligen ganska snart tröttnat på att kopiera tresiffriga tal på tavlan och addera dem, så jag hittade på lite textuppgifter och gjorde utmaningar för de snabbaste. Det visade sig senare att den obehöriga läraren som jag vikarierade inte gillade det som hans snabbaste elever hade jobbat med – eftersom han själv inte kunde lösa problemen.

Den vanligaste formen av undervisning där var att läraren läste upp ett påstående, t.ex. ”Vi andas med våra LUNGOR” och barnen ropade ut samma utsaga med en röst. Sedan blev det prov och de som inte klarade årskursen fick ta om den. På det sättet hade vi elever som var 12 år och fortfarande inte kände igen alla bokstäver.

En annan intressant grej är att se hur kopplad till det ideologiska klimatet undervisningen är. I Finland minns jag hur vi redan under den ekonomiska depressionen i mitten av 1990-talet skulle läras att bli starta företag. Idag ska eleverna fortfarande lära sig att bli entreprenörer, men också att fondspara och öka sina aktieportföljer. Ämnet ekonomi har dels vuxit, dels frikopplats från det övriga samhälleliga både i grundskolan och i gymnasiet, under samlings- och högerregeringar. I Sverige läser jag om debatten kring Forum för Levande Historia i Sverige, och det nya uppdraget att informera eleverna om kommunismens brott. Bloggaren Jinge berättar idag om Historieupproret.se, där akademiker reagerar mot den statliga styrningen och jag tycker att det kanske är dags att omvärdera projektet om den undervisning som bedrivs i skolorna inte har stöd i den akademiska världen. Och det gäller både historia, andra vetenskaper och det pedagogiska.

Så kanske vi år 2055 lutar oss tillbaka i gräset och säger: Tänk att för 50 år sedan, år 2005, baserades skolpolitik överallt i världen så lite på forskning och så mycket på aktuella regeringars ideologiska strävanden..?

Posted in bilder, ekonomi, Finland, Guatemala, ideologier, kultur, lärare, Palestina, skola, Sverige, undervisning, universitet, volontärjobb | 14 Comments »

Ett människoöde på spel

Posted by Pia på fredag 21 mars 2008

Nu vet jag faktiskt inte var Hofors ligger, bara att det är i Sverige. Och att där finns en lärare som heter Ulla-Carin Lindström och att hon har sådan civilkurage som man kan önska att flera hade. Hon har gått ut med ett öppet brev på yelah.net igår, ett upprop för att hennes elev Adel inte ska behöva utvisas till Afghanistan. Hon vill gärna att man sprider berättelsen. Så här kommer den:

”Min elev Enayatulla Adel kom för fyra år sedan ensam till Sverige från Afghanistan. Han bror och far hade mördats av talibanerna och Adels enda chans att överleva var att fly. Under fyra år har han nu levt, studerat, arbetat och byggt upp sitt liv i Hofors. Han är en älskad vän och medmänniska. Om tre månader skulle han ha tagit sin student.

Kl. 07.00 i torsdags klev fyra poliser in i hans lägenhet utan att knacka, beslagtog hans telefon och förde honom till Migrationsverkets förvar. Han ska avvisas till Afghanistan nästa vecka. Advokaten har överklagat och vi försöker desperat få till en tidsfrist.

Tack för att ni kämpar för humanism och mänskliga rättigheter! Sprid berättelsen om Adel och vår kamp för honom, och alla andra afghanska flyktingar.”

Posted in aktivism, barn, lärare, mänskliga rättigheter, migration, rädsla, skola, Sverige | 10 Comments »

Hur ska skolan se ut?

Posted by Pia på onsdag 13 februari 2008

Jag fick skäl att fundera på Tinas svar på min fråga när jag såg på SVT igår. Tina är lärare i kemi i en skola i Detroit. Hon tror att vi år 2055 kommer att säga: Tänk att för 50 år sedan, år 2005, hade man samma undervisningsmetoder som idag. Hon tror att vi kommer att experimentera en del med skolan men sådär strax före 2050 komma tillbaka till att detdär traditionella sättet var det bästa.  Vem vet? Och programmet jag såg på var Klass 9A, där ett gäng pedagogproffs sätts in för att vända en svag klass till en av Sveriges bästa på en termin.

Först ska jag säga att det säkert finns befogad kritik till att göra ett gäng 15-åringar som faktiskt inte gör annat än sin skolplikt (som vi för övrigt inte har i Finland, utan läroplikt) till såpakändisar. Jag är glad att ingen lät mej bli intervjuad i riks-TV när jag var 15, det skulle ha varit jobbigt att se senare. Nu tänker jag ändå fokusera på det positiva med att lyfta fram problemet i stället. För det är ju ett problem! Jag visste att det fanns svårigheter i skolorna i Sverige, men inte att var fjärde elev går ut med icke godkänt i ett ämne, var det inte så? Jag var på skolbesök i en skola i Stockholm nyligen och där var föreläsarna nästan nervösa. ”Ni är ju från Finland, det är ju ni som borde stå här och tala för oss” sa de, med hänvisning till Finlands toppresultat i PISA-undersökningen som mäter elevers kunskap i naturvetenskap. Nu är jag inte så säker på att vår skola något att ta efter på alla plan. Goda saker enligt mej är att lärarna har en bra ställning och att skolorna får bestämma själva om sånt som mössor och mobiler. Men de goda kunskaperna i naturvetenskap kommer inte gratis, utan på bekostnad av sociala och samhälleliga färdigheter. Ungdomarna trivs sämst i våra skolor och är minst intresserade av politik eller att påverka. Detta är inget bra alls!! Så kanske inte det finska skolsystemet borde kopieras om man vill ha framgång och inte bara deppiga handlingsförlamade elever.

Jag blir riktigt inspirerad av att läsa intervjuerna med lärarna som medverkar i programmet. De visar att det inte finns ett enda sätt att vara en bra lärare. Vissa tål lite oljud, andra inte. Endel konfiskerar mobiler direkt, andra anser att en sms-ande elev är ett tecken på att hans lektion inte håller måttet. Det som de har gemensamt som jag ser det är kunskap, erfarenhet, tid, verklig omtanke för eleverna och en positiv syn på sitt jobb.

Jag skulle himla gärna vilja veta hur mina läsare, också de som inte är lärare själva, skulle svara på frågorna i intervjuerna. Eller ens någon av dem! Jag behöver själv lite tid att tänka på dem, men återkommer.

1. Vad gör du/borde läraren göra om elever stör på lektionen?

2.Vad gör du/borde läraren göra för att få igång de tysta eleverna?

3.Hur gör du /borde läraren göra för att få en elev att göra läxorna?

4. Ska lärarna få beslagta mobiltelefoner?

5.Har flickor och pojkar samma möjligheter i skolan?

Posted in Finland, jämställdhet, kultur, lärare, media, optimism, skola, studier, Sverige, undervisning, utveckling | 9 Comments »