Början av 2000-talet

-what the afterworld will be saying about these days

Archive for the ‘resa’ Category

Uganda år 2049

Posted by Pia på torsdag 5 mars 2009

dsc_06321Tänk att för 50 år sedan, under början av 2000-talet, var levnadsstandarden så låg i Uganda. Ekonomin kommer att gå bättre i framtiden och vi kommer att leva bättre. Så tänker sig ett gäng sista-årets-studerande i gymnasieskolan Lake Bunyoni secondary school i södra Uganda att de kommer att säga år 2049. ”De av oss som lever alltså, för alla kommer vi inte att göra det”, var gruppen överens om. HIV/Aids ses som ett reellt hot i landet med en drygt halv miljon smittade personer.

Inom ramen för en lärarfortbildning fokuserad på globalt ansvarstagande fick jag och fjorton andra lärare möjlighet att besöka Uganda i två veckor. Det blev en blandad dos flyktingläger och skolor och bussåkande och babianer. Det bästa var att vi fick möjlighet att följa med undervisning och undervisa själva. Med gruppen ”senior six” i Bunyonyiskolan, elever i 19-årsåldern, drog en kollega och jag en övning som går till så här:

1. Eleverna/deltagarna skriver rubriker som de tror att kan komma att stå i tidningen år 2049. Bara en rubrik per lapp.

2. Ledaren gör ett fyrfält på tavlan med två axlar: sannolikt – inte sannolikt, önskvärt – inte önskvärt

3. Deltagarna går upp, presenterar sina lappar och placerar dem i den ruta där gruppen anser att den hör hemma. Om gruppen är oenig diskuterar man och röstar till sist om var rubriken hör hemma.dsc_0642

Det roligaste med övningen var att se vilket framtidshopp som fanns. Ingen i klassen tänkte sig att Uganda skulle få det sämre ekonomiskt i framtiden. Visserligen fanns det inte så mycket hopp om välfärd som kommer inifrån, man tänkte sig däremot att teknik som utvecklas på andra håll i världen blir billig och kommer Afrika till gagn. När jag gör motsvarande övningar med finländska unga tänker de sig att de själva kommer att komma med de nya uppfinningarna som räddar världen. Jag är övertygad om att det kollektiva självförtroendet, inte bara specialiserade utbildningar, spelar roll när det gäller att komma med idéerna som räddar världen. När man tror på sin förmåga att lyckas är man redan halvvägs.

Den kanske ivrigaste diskussionen handlade om lappen ”World population 20 billion” som på tavlan har hamnat i rutan inte önskvärt – inte sannolikt. Befolkningstillväxt visade sig vara ett hett tema i Uganda, där familjer med 10-12 barn är ganska vanliga. En deltagare i framtidsseminariet tyckte att befolkningsökningen var Ugandas största problem, medan en annan framhöll att mera människor betyder mera idéer och möjligheter. Det visade sig inte vara ovanligt att ditresta européer påpekade att ugandaborna borde satsa på att skaffa mindre familjer för att ha en ekonomiskt hållbar situation. Attityden andas kolonialism (vi tror inte att flera sådana som ni är en lösning på er situation utan bara problem) men är dessutom ovetenskaplig eftersom utvecklingsekonomisk teori visar att det enda som får ner familjestorlekarna (på gott och ont) är ökad välfärd. Bashälsovård, skola för alla. Så fort man börjar kunna lita på att barn ska överleva sin femårsdag börjar man planera att ha färre barn. Så har det sett ut i land efter land.dsc_0789

En av de intressantaste bekantskaperna i Uganda var förresten Ambrose Kibuuka Mukiibi, en samhällsvetare med en vision om ny pedagogik i Ugandas skolor. Ambrose bjuds in av regeringen som expert och sitter i TV-soffor när det handlar om att förnya skolorna i landet. Och där cynikerna svartmålar regeringens ambition om grundskola för alla – för att klasserna blir så stora – säger Ambrose att det inte handlar om klasstorlekar utan om ett nytt sätt att se på pedagogik. ”Det man kan göra med 40 elever kan man också göra med 60” säger han och då känner man sig lite petig som klagar när den största gruppen man har är 23.  Och även om det låter lite väl optimistiskt – självklart behövs det resurser och nyanställningar också – pekar Ambroses syn på det som jag tror att behövs, en vision om utbildning som nyckeln till en bättre framtid. Jag frågade Ambrose vad han säger åt dem som menar att befolkningsökningen borde förhindras med olika sanktioner. ”Det är inte vår uppgift att gå in i folks sovrum” sa han.

Själv är denna akademiker förresten född på 1970-talet i en hydda som det tionde barnet av elva.

Annonser

Posted in bilder, etik, fattigdom, lärare, lektionstips, människor, optimism, resa, skola, undervisning, utveckling | Leave a Comment »

”Off the beaten track” sa man

Posted by Pia på söndag 21 september 2008

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, fanns det platser på jorden som var orörda av människan. Så tänker sig Janina att vi säger år 2055. Det tänkte jag på när jag läste Anders Mathleins recension ”Turisthyckleriet” om Jennie Dielemans och Shahab Salehis bok Välkommen till paradiset – reportage om turismen.

Den som vill hitta kolonialism behöver inte leta i historieböckerna. Vi upplever det som vår jävla rättighet att hänga i poolen i Gran Canaria och spela golf i Tunisien. Men senegaleser i fiskebåt ska portas från Kanarieöarna (som geografiskt och moraliskt kanske inte har något med Europa att göra alls), också med finländsk experthjälp, och tunisierna ska inte uppmuntras att använda sitt färskvatten till annat än gröna golfbanor. Och tyvärr blir det inte bättre av att välja äventyrsresande framom golfen. Skribenten menar nämligen att det ekologiska fotavtrycket hos en paketturist som snällt håller sig inom all-inclusive-området sannolikt blir mindre än det som den självständiga, utforskande lonelyplanetbackpackern lämnar. Detta är svidande men samtidigt intressant läsning för en som har en och annan stämpel i passet från just exotiska och annorlunda ställen.

När turisterna träffas vid poolkanten handlar diskussionerna ofta om hur dåligt städningen fungerar, hur underfundiga och lustiga ”the locals” är, var på stranden man kan ligga för att inte plågas av tiggare och försäljare och hur man ska pruta eller undgå att de lurar en (och här håller också formuleringen att backpackers inte är ett dyft bättre än massturister. Jag minns två mycket självständiga resenärer som skröt om tvådollarshororna de hade fått tag på o Pnom Penh).

Och även om Thailand och Kanarieöarna lever på turism ser turismen också till att hålla näringsstrukturen på sin plats.Det ska finnas sex, drinkar och parfymer att köpa, någon som bär resväskor, som tvättar toaletter och städar hotellrum (och alla dom ska helst le – annars förstörs semestern), men hur stimulerande är turismen som näring egentligen? Vem äger hotellen och dykningsfirmorna? Cheb Balowski sjunger förresten i låten Koulouli: ”Tourists, you’re the terrorists! And you kill with your bill”.

Så var det detdär med flygandet också. När John Webster som nyligen gjort en finlandssvensk ”obekvämsanningfilm” – en där hans familj testar på att leva utan olja – satt i talkshowen Bettina S och försökte prata om allvaret i vårt miljöförstörande ville intervjuaren bara styra in samtalet på annat: Men din fru då, blev hon inte sur på dej? När Webster sedan nämnde vilka enorma mängder koldioxid en resa till Thailand innebär i utsläpp bröt hon bara hastigt av tråden och vinkade in nästa gäst. Ingen ska få känna sig skyldig här inte.

Bloggar att rekommendera är Pastey om förorten i TV, Anna Wester om mediekritik, Förbannad Pacifist som påminner oss om att det är den internationella fredsdagen idag och Cattis som vill att vi inte ska glömma Burma.

Posted in aktivism, böcker, ekonomi, elitism, fördomar, film, imperialism, katastrofer, klimatuppvärmningen, konsumtion, livsstil, miljö, natur, resa, turism, utveckling, världssystemet | 2 Comments »

Framme

Posted by Pia på söndag 24 augusti 2008

Skeppet Free Gaza har nått sin destination. Vi har brutit belägringen mot Gaza, säger freegaza.org. Ett skepp lastat med mediciner, förnödenheter, aktivister och kändisar visar åt världen att militär makt inte är den enda att räknas med, inte ens under början av 2000-talet.

På konferensen för fred i regionen som jag deltog i för en dryg månad sedan deltog inte de inbjudna experterna från Gaza. Det var omöjligt för dem att komma ut, trots att man hade förberett alltihopa noga och försökt på alla sätt. Barnläkaren och människorättsaktivisten som skulle ha deltagit i vår diskussion fick göra det via videokonferens i stället.

De berättade om familjer som slits sönder, om barn som är rädda så fort det blir mörkt och om vuxna som saknar kontroll över sina egna liv. Om pappor som inte kan ge sina barn en enda shekel per dag. En av delegaterna frågade om de två gazaborna hade några hälsningar till dem som sitter ombord på skeppet. ”Välkomna!” svarade barnläkaren. ”Vi ska ta emot er, vi har säkert någon överraskning åt er” sa människorättsaktivisten.

Tidningarna och TV har här i Finland varit extremt tysta om denna historiska händelse. Inte för att det förvånar mej…

Läs mera om skeppet hos Anna Wester och Rawia!

Posted in aktivism, båtar, desperation, mänskliga rättigheter, media, ockupation, Palestina, resa, yttrandefrihet | 1 Comment »

Shame on Europe

Posted by Pia på onsdag 6 augusti 2008

In the year 2055, I think we will look back at Europe in the beginning of the 21st century with shame. I was ashamed last week when I took a bus from Riga to Warsaw and met a young woman from Moscow. We started talking because she was reading the lyrics of a well-known Swedish song. I asked her about it, and she said she is learning Swedish, she has visited Sweden a couple of times, her boyfriend lives there. She works for a company that sells Russian property mainly to Europeans. Her job includes a lot of travelling in Europe, but last year she couldn’t go meet her European partners for six months, because the French embassy had denied her visa application. ”Why?” I asked. ”Oh, you know, it’s like that. I’m a single Russian woman travelling, they just assume I’m a prostitute”.

I can’t even begin to imagine what it would feel like to have an authority deny me something because they thought I was selling sex. She has just had to get used to it.

Some people would be lucky to ever get a chance. My friend is trying to invite her Ghanan friend to come visit her, and she sent me a link to the rules that apply. She has to go through the Danish embassy and it’s just an absurd mess. If you are from Nigeria, you can’t even theoretically be granted a visa for private visits unless you have a spouse or under-aged children i Denmark. If you are from Congo or Benin, you don’t need any familiar ties to apply. If you’re from Mali you can apply for a tourist visa. If you’re Somalian, you might get a visa to come if a family member just died. Have a look at the one of the web pages yourself.

Posted in EU, fördomar, globalisering, integritet, jämställdhet, människor, migration, orättvisor, resa, Ryssland, turism, _english | 2 Comments »

Om volontärarbete

Posted by Pia på tisdag 29 januari 2008

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, åkte unga från Europa och Nordamerika till resten av världen på jakt efter upplevelser. Detta kallades backpacking, eftersom ungdomarna ville göra skillnad på sig själva och på turister som åkte på charter. Kanske någon säger sådär år 2055. Om jag är där då så kan jag ta mej själv som exempel. Jag är alltså inte ute efter att döma här, om det låter så.

Jag har gjort en liten volontärsida med info om ställen jag känner till där man kan jobba frivilligt på runt omkring i världen. Naturligtvis kan man volontärjobba lokalt, att flyga till andra sidan jorden är minsann inget krav för den som vill bidra med något. Men vad jag försöker säga är att om man ändå har tänkt resa så finns det saker man kan göra.

För volontärjobb är något av det roligaste jag vet. Vare sig det är att vaka med 18 spyende ungar mitt i natten utan el i djungeln, ordna miniteater med barn på Västbanken, pyssla armband med småflickor i slummen i Brasilien, åka lokalbuss med en ung skoputsare, lära 12-åriga guatemalanska barn att läsa eller bara att gå på en promenad med dedär ungdomarna och lyssna på deras historier, det är helt obeskrivligt mycket värt. Senast för en månad sedan gick jag med en 16-årig rastlös kompis som tidigare har bott på gatan på promenad i staden Fronteras i Guatemala, vi drack milkshake och pratade om livet, skola, vänner och religion. Jag lärde mej enormt mycket, såklart.

Så är det ganska roligt att träffa andra volontärer också. De flesta är väl sådär som man förväntar sig: världsvana trevliga optimister kring 20, men jag har jobbat med andra också. Allt från det pensionerade engelska paret, den 18-åriga äkta rebellen som hade rymt hemifrån och tänkt överleva och ta sig tillbaka till Canada på bara 20 dollar, mannen som gav sig ut för att vara (döv) läkare och gick omkring i gröna kirurgkläder men som hastigt försvann när det blev tal om att visa sitt läkar-ID, till officern från Israels armé (som hade lärt otaliga rekryter att använda komplicerade vapen), toppjuristen från Madrid och den argentinska feministen och fotbollshuliganen som hade bott ett halvt år i Lacandonadjungeln (och som chockerade mej med att hävda att Subcomandante Marcos eventuellt inte finns på riktigt! Hjälp!).

Posted in aktivism, arbete, barn, Guatemala, livsstil, människor, optimism, resa, turism, volontärjobb | 4 Comments »

Guatemala pictures: people and politics (click to enlarge!)

Posted by Pia på måndag 14 januari 2008

1 Río Dulce, girl watching her big brother playing

img_5209.jpg

2 Casa Guatemala kids during their school holidays usually swim…

img_5230.jpg

3 …and eat oranges…

img_5243.jpg

4 …until they fall asleep

img_5245.jpg

5 New Year’s party in the orphanage

img_5377.jpg

6 Older kids helping out in the hotel kitchen

dsc_0299.jpg

7 Why make presidential election campaigning complicated when you can just say: ”Vote like this for a better future”

img_2182.jpg

8 Livingston, a poster for Partido Patriota, with candidate Otto Perez Molina, a School of Americas-trained retired general responsible for deaths in the Guatemalan civil war. His policy of Mano Dura, fighting criminality with hard hands, almost made him president some months ago.

img_5224.jpg

9 The winner in that election was Alvaro Colom, here shown on a poster thrown on the ground and littered. I met people who had the same poster on the walls of their houses, hoping that he would be the leader the country needs.

img_5173.jpg

10 But most people have an idea of who the real leader of Guatemala is, the big companies. I can’t get over how everything can be bought for money. There doesn’t seem to be a single building in any town that is not sponsored. On the steps it says: ”How great it is to pay per second” ”The best chip is Tigo’s”.

img_2184.jpg

Posted in bilder, demokrati, frihandel, Guatemala, Latinamerika, manipulering, nyliberalism, offentliga rum, reklam, resa, val, volontärjobb, _english | 7 Comments »

En dag som apotekartolk i Guatemala

Posted by Pia på torsdag 10 januari 2008

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, åt folk så mycket mediciner. Så sa Jon att vi kommer att säga år 2055, i ett av de allra första svaren på min fråga. Jag har ingen aning om hur mycket mediciner folk äter, eller hur mycket av den medicinen de egentligen behöver.

Däremot träffade jag lite människor nyligen som inte har något överskott på mediciner direkt. Jag hade turen att få göra en hel del olika saker när jag hälsade på mina vänner på barnhemmet Casa Guatemala. Stället fungerar rätt långt på volontärkrafter och det visade sig finnas en och annan sak för mej att göra. En sak jag gjorde var att hoppa in som översättare för en apotekare som hade bosatt sig i trakten och höll barnhemmets klinik öppen på fredagar. Där finns nämligen mediciner men ingen som har kunskap om dem. (En läkare vore verkligen bra att få ner dit, så om någon känner någon villig att jobba ett tag i guatemalansk djungel en tid kan väl sprida ordet)

Hursomhelst, så hade ryktet gått om att någon ”doktor” fanns i trakten så vi fick faktiskt in en hel del patienter. Förutom barnhemsbarnen kom människor från ”närliggande” byar gående. Vi hade t.ex. en fjortonårig pojke som hade kommit gående i tre timmar med en enorm uppsvullen hand. Han hade skurit sig när han plockade majs och dessutom blivit stungen av en skorpion. Pojken sa inte ett ord men mamma som hade kommit med på den tre timmar långa vägen berättade desto mera. Hon fick lite medicin mot sin huvudvärk också.

Och när jag klagar på något nästa gång ska jag tänka lite på vår nästa patient, en 21-årig kvinna som hade kommit för att söka hjälp för febern som hennes tre barn hade lidit av en tid nu. Hon hade faktiskt feber själv också. Alla barn var under fem år och de fyra hade tillsammans gått i fyra timmar, mellan klockan 6 och 10, för att komma till kliniken. Mamman hade burit på de två yngsta och fyraåringen hade fått gå själv. De fick äta på barnhemmet och den mat som barnen inte åt upp tog den unga mamman med sig i sin väska. Då ska jag dessutom påpeka att vid samma flod bor guatemalaner som är så rika att de inte vet vad de ska göra för sina pengar när de tröttnat på att åka jetski runt sin lyxjakt.

Lite rörande var det också när den unge cowboyen med leriga stövlar kom in med ett sår i fingret som inte verkade särskilt farligt alls. Han fick det omskött och plåstrat och satt sedan kvar där på britsen. ”Är det något annat jag kan hjälpa till med?” tolkade jag för apotekaren. Jo, visst fanns det en grej – cowboyen hade hört att det fanns injektioner man kunde få för att frun inte skulle bli gravid. Kanske man skulle få skicka hit henne? Också det fixade sig.

Är förresten hemma i Helsingfors igen – riktigt, riktigt arg på USAs flygpersonal…

Posted in Guatemala, hälsa, Latinamerika, orättvisor, resa, volontärjobb | Leave a Comment »

HEL-AMS-MEX-GUA

Posted by Pia på torsdag 27 december 2007

”You’ve gotten fatter!” ”You are so pale!”

I am in Guatemala again, at a project called Casa Guatemala where I worked for 6 months in 2004. It’s incredible how it can feel like everything is exactly the same as four years ago. Flying here I realised how far Finland is. Also, the bus broke down on the way from the capital, so we had to wait by the road for 2 hours, but fortunately I got to play with a 4-year-old and his toy soldier. People at Casa have grown older but they are still the same, even sitting in the same corners of the riverside bar. They are still playing Caraluna by Bacilos and the Beso a beso-song. Some of the orphan kids are now a lot older and run the hotel reception and the internet place. It’s really fun to see them.

I went to have a strawberry shake this morning and got to talk to a preacher man from a village close by about his job -and obviously, about me not being married- and about the situation in his country, and why it seems so hard to fight corruption. I will write more about this later, about the new president, about the ”mano dura”-campaign and about the migration to the US, which now seems to be a lot harder than before, the price for getting the needed documents is now at 5000 dollars. The priest anyway said that with the help of God, Guatemala will one day change its name to Guatebuena.

I thought I remembered everything about this beautiful country, but there are at least two things that I had forgotten: that there are normal road signs, plus signs telling people to obey the signs. And that if you ask for an ”agua” you get a coke. For water, you have to say ”agua pura”…

Posted in Guatemala, livsstil, migration, resa, _english | 8 Comments »

När jag var ung åkte man flygplan.

Posted by Pia på onsdag 14 november 2007

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, var himlen full av flygplan. Så tror Martti att vi kommer att säga år 2055. Idag läser jag att vi år 2055 kanske kan börja flyga igen efter ett stopp på 50 år. Vad kommer vi att syssla med här emellan? Det är svårt att tänka sig hur den världen kan se ut. Blir resorna så dyra att bara de allra rikaste kan göra dem? Börjar vi åka båt till Kanarieöarna? Inte utan strid i alla fall. På frågan ”Kan du tänka dig att avstå från semesterresan med flyg för miljöns skull?” ligger svaren efter att 17000 har röstat ganska nära 50-50.

Förresten! Jag har helt missat att presentera det nya tillägget till bloggen, dikten Jag är 2000-talet, som jag har fått tillstånd att publicera här. Den är helt underbar tycker jag. Varsågoda! På poetens hemsida kan du höra den (och andra) uppläst.

Förresten 2: Tänk att för 50 år sedan, år 2055, hände det att man blev ”förkyld” och hemma från jobbet ibland. Det goda med det var att man kunde ligga med sin dator i famnen och chatta med människor hela dagen, t.ex. S som var på jobbet i Palestina och tyckte att ”Maybe you just need some falafel”.

Posted in klimatuppvärmningen, konsumtion, kultur, miljö, resa, teknik, turism | Leave a Comment »

Rapport från St Petersburg

Posted by Pia på måndag 22 oktober 2007

Även om St Petersburg ligger på bara några timmars tågavstånd från Helsingfors har långt ifrån alla finländare besökt staden, som har en befolkning på fem miljoner. Jag fick tillfälle att träffa några av petersburgborna i helgen. En av dem är Pavel, jurist och nybliven pappa. Han volontärjobbar på en organisation med två hem för gatubarn och gör ett fantastiskt jobb, han lyssnar på barnen, låter dem ta sin tid, och uppmuntrar dem ständigt. Vi drog en serietecknarverkstad med några av barnen och besökte ett barnsjukhus för övergivna och omhändertagna barn.

tecknare ivriga tecknare miljonären ”en miljonär”

Intrycken är så många att det är svårt att fånga dem i ett enda inlägg. Barnen hamnar oftast på gatan för att deras föräldrar missbrukar och/eller misshandlar. De sover i vindsutrymmen och källare. Det blir rätt så kallt i Ryssland, så barnen kan vara lätta att locka in i lägenheter – t.ex. sådana där barnporr spelas in. Det förekommer också att barnen blir inlåsta och sålda som sexslavar, både till ryska män och turister. När man vet det blir det svårt att gå förbi ställen som dethär utan att må illa.

crazy-girls.jpg

Och en sak till: detdär jag skrev om patriotismen i Ryssland – allt är inte så ensidigt. I detta gatukonstverk slängs den ryska örnen i papperskorgen. Samtidigt säger populisten på affischen: Ljug inte, var inte rädd! Det är Vladimir Zjirinovskij, känd för att sådär geostrategiskt ha som plan att en vacker dag tvätta sina skor i Indiska Oceanen. Kolla på minen! (klicka på bilderna så blir de större)

nejtack.jpg                                             zjiri.jpg

Posted in aktivism, barn, bilder, brott & straff, demokrati, manipulering, resa, Ryssland | Leave a Comment »