Början av 2000-talet

-what the afterworld will be saying about these days

Archive for the ‘nyliberalism’ Category

Nyliberalism kräver att man tiger om politik

Posted by Pia på tisdag 20 maj 2008

Jag undrar med vilka ögon historiker kommer att titta på femtio år gammal politiska reklamkampanjer när det är år 2055. På finska socialforum i Tammerfors förra veckoslutet skrev jag slarvigt upp följande citat utan att minnas vem som yttrade det: ”inga val har någonsin vunnits på nyliberal politik. Det började med Reagan som vann genom att inte prata politik utan säga ”I put ketchup on everything””. Ja, inte är nyliberalerna dummare än att de förstår att människor inte vill ha indragna bibliotek och hälsovårdscentraler, privatiseringar, avgiftsbelagd högre utbildning eller otryggare anställningar. Då är det bättre att spela på andra strängar, som mediasexiga varumärken, ursäkta, kandidater, med rätt attityd.

Det kanske är att göra det lite väl enkelt att säga att det alltid är vänstern som vill prata politik i sina valkampanjer medan högern bygger upp image och satsar på stora personporträtt, men tendenserna är inte svåra att hitta. I Finland vann samlingspartiet, det mest nyliberala i dethär landet, förra årets riksdagsval genom sin kampanj Partiet som har öron, med därtillhörade flashiga designade affischer och jippon. Inför höstens kommunalval lär de planera att ordna talko och dela ut arbetshandskar åt väljarna. Ja, vad gör man inte för att slippa prata om det viktigaste som finns, politik. (får förresten för mej att ordet talko inte används i Sverige. Kolla upp det, det är ett användbart ord!)

Så undrar jag också hur framtidens historikerna kommer att tolka de främlingsfientliga budskapen som frodades i politiska kampanjer runt omkring i Europa under början av detta sekel. Schweiziska partiet SVP skapade rubriker för ett år sedan med sin minst sagt pseudorasistiska kampanj med temat sparka ut de svarta fåren. För några veckor sedan i Zürich såg jag denna, deras senaste kampanj. Nu har jag inte ens försökt sätta mej in i vad detta egentligen handlar om, annat än att man försöker få igenom en lag som gör det svårare för migranter att få schweiziska pass. Kolla på den tecknade bilden, som helt klart ska skrämma. Fingrar av alla slags färger som försöker fiffla till sig jungfruliga schweiziska pass som ligger där alldeles försvarslösa i lådan! Vilken fruktansvärd framtidsvision! Eller? De finländska myndigheterna skulle säkert röstat för förslaget om de bara hade fått. Om någon får för sig att det är lätt att få finskt medborgarskap kan jag bara säga: det är det inte. Ett exempel är skoleleven vars pappa jag talade med nyligen. Föräldrarna hade varit permanent bosatta i Finland länge redan då dottern föddes, men de väntar ännu på att hon, som aldrig varit utanför Finland, ska få ett eget finskt pass.

Annonser

Posted in aktivism, bilder, demokrati, Finland, ideologier, katastrofkapitalism, manipulering, migration, nyliberalism, politik, val | 4 Comments »

Ur framtidens lärobok i historia

Posted by Pia på tisdag 22 april 2008

Utdrag ur Historia för åttan, tryckt år 2055

Början av 2000-talet var minsann en förunderlig tid. Såhär år 2055 kan det te sig konstigt att vi för 50 år sedan hade en situation då matpriserna steg så till den grad att majoriteten av planetens alla människor fick problem med att skaffa tillräckligt med mat åt sig själva och sina familjer. Detta samtidigt som rekordstora summor pengar flyttades fram och tillbaka mellan olika konton varje dag, summor som hade kunnat få slut på hungern världen över flera gånger om.

Under början av 2000-talet fanns det länder som var väldigt fattiga. För att bekämpa skillnaderna satte en organisation som då fanns som hette FN tillsammans igång ett projekt som kallades Millenniemålen. Men det såg inte ljust ut. Statistiken visade att världens tre rikaste personer hade lika mycket pengar som de 49 fattigaste länderna! Det var inte bara i de fattiga länderna som saker gick snett. I landet som på den tiden var det rikaste och mäktigaste i världen, USA, sjönk faktiskt medellivslängden för kvinnor kring denhär tiden. Många människor förundrade sig över det som höll på att hända. Om inte ens världens rikaste land kunde rädda sina medborgare, hur skulle det gå i världen då?

Det som kanske förvånar dagens läsare är att man faktiskt hade demokrati under början av 2000-talet. Människorna runt omkring i världens länder hade alltså i praktiken möjlighet att välja ledare som lovade att ta itu med problemen med världens orättvisor. Dessvärre kom de politiska valen otroligt nog nästan alltid att handla om andra saker än dessa, t.ex. ”nationell säkerhet”, skatter, ”terrorism”, kandidaternas religiösa övertygelse för att inte tala om ”olja”, något man använde i sina bilar vid den tiden.

För att illustrera tankegångarna under denna ofattbara tid, klicka här i din interaktiva historiebok och läs om G8-mötet sommaren 2008. Ledarna för de rikaste länderna skulle träffas och bestämma vad som skulle göras med världen (se tidigare stycket om den tidens demokrati) med tanke på den stundande matkrisen. Märk väl att deras frågeställning inte var hur världens människor skulle kunna försäkras ett dugligt liv med mat åt alla, utan vad man skulle göra åt de upplopp och uttryck av missnöje som de hungriga människorna sysslade med, och därmed hotade vad man kallade ”stabiliteten”.

Uppgift 1. Ta reda på vad de absurda ekonomiska klyftorna i världen under början av 2000-talet ledde till. Skriv ett kort svar i ditt interaktiva häfte.

Posted in demokrati, desperation, ekonomi, elitism, fattigdom, globalisering, katastrofkapitalism, livsstil, människor, nyliberalism, skola, storföretag, utveckling, värderingar, världssystemet | 2 Comments »

Zeus, apan, datorn eller människorna själva?

Posted by Pia på torsdag 17 april 2008

Under Antiken var det vanligt med en annan jag-uppfattning än vi har nu, har jag lärt mej idag. Människorna såg sig själva som gudarnas marionetter och upplevde ofta att det som de utsattes för var utom deras egna kontroll. Man flöt på och kunde bara konstatera världens gång, inte tänka sig att man kunde påverka den själv. Innan man skrattar allt för högt åt hur dumma grekerna var kan man jämföra deras sätt att tänka med 2000-talets.

Jag tänker då på hur utbrett det är att tycka att man ändå inte kan göra någonting åt saker. I senaste Ordfront skriver Daniel Berg om orsakerna bakom den ekonomiska krisen. Artikeln finns tyvärr bara i pappersform, tyvärr eftersom den verkligen är läsvärd. I kapitlet ”Apan, Datorn och Cheney” visas en skrämmande bild av den ekonomiska världen upp. Experiment visar nämligen att när proffsinvesterare och ögonbundna testpersoner (som väljer placeringarna genom att kasta pil) får lika mängder kapital att placera samlar de på sig ungefär lika mycket pengar år efter år. Att krama vinster ur det globala kapitalet kan vara enkelt på kort sikt, men i det långa loppet tycks ingen kunna veta hur det lönar sig att placera för att få pengarna att fortsätta växa.

Ursäkta. Ingen människa ska det vara. Berg berättar om petabytes datorer (1 peta= 1000 tera) som Wall Streets största banker använder sig av. Dessa program är nu så avancerade att de rättar till sig själv, läser nyhetssidor och bloggar, allt i jakten på hur pengar borde placeras. Bankernas ekonomer kan vara nöjda. Äntligen ett ekonomiskt förnuft! Vad är det då dessa datorer säger oss? Det undrar Naomi Klein och levererar därefter det hårresande svaret: de investerar hungra gånger mera i vapen- och oljeindustrin än i förnyelsebar energi. Vi lyssnar och köper, för det är det som är lönsamt. Och hur många gånger har inte du hört en beslutsfattare säga att han/hon gärna skulle fatta ett annat beslut, men det går bara inte eftersom vi måste tänka på ekonomin? Och så finns det ingenting mera att säga liksom. Jag förstår det växande missnöjet mot politiker eftersom de flesta inte gör annat än spelar med. Men än så länge är det faktiskt bara människor som kan bedriva politik. Och jag skulle gärna påpeka att vi gillar att skylla allt på dedär eländiga nordamerikanerna, men vilken finländare eller svensk eller whatever som har placerat sina pensionspengar i en fond spelar faktiskt med i dethär systemet.

Under Antiken var det Zeus och gänget som bestämde. Nu är det Wall Streets superdatorer som räknar ut hur länge Irakkriget ska hålla på och var man ska slå till nästa gång. Allt för att inte siffrorna ska peka neråt.

För en tankeväckare om alternativ pengahushållning, läs om en räntefri värld på Forum för Frihet. Dagens finlandssvenska insider-höjdare finns hos Sara. Vidrigheterna i Palestina fortsätter förresten dagligen, trots att gammelmedia inte rapporterar. Läs t.ex. Anna Wester och Pastey.

Posted in ekonomi, fattigdom, frihandel, globalisering, kapitalism, katastrofkapitalism, konsumtion, krig, kultur, militarism, Naomi Klein, nyliberalism, Palestina, världssystemet | Leave a Comment »

Ekonomi är ingen neutral vetenskap

Posted by Pia på onsdag 20 februari 2008

Tänk er att för 50 år sedan, på 1950-talet när Internationella valutafonden (IMF) var relativt ny, tänkte man sig att ekonomin kunde vara något avpolitiserat, ”lika neutralt som väderleken”. Detta fick jag höra på en föreläsningsserie om globalisering jag går på, ett samarbete mellan filosofiska och statsvetenskapliga fakulteten. Några årtionden tidigare hade USA lånat ut pengar till latinamerikanska länder med vissa villkor för lånen efter problem med skuldcykler på 1800-talet. Man skickade ner s.k. ”money doctors” som skulle rätta till felen i penningpolitiken. Efter att flera länder, med Bolivia i spetsen, på 1930-talet började mumla om att man inte kunde betala tillbaka de stora lånen, och t.o.m. ifrågasatte om man alls borde göra det, blev man (USA) tvungen att hitta nya sätt att institutionalisera det ekonomiska. IMF och Världsbanken blev de perfekta verktygen. Och snart var det inte bara penningpolitiken (styrräntor, devalvering, osv) utan också finanspolitiken (t.ex. hur mycket pengar som satsas på offentlig sektor) som blev vetenskap.

Detdär var länge sedan. Det konstiga är kanske att många ännu på 2000-talet tror att ekonomi är att bara läsa kurvor och lära sig beteckningar, att tacka och ta emot. Att överhuvudtaget skilja ekonomi från resten av det samhälleliga och politiska är en konstruktion. Jag kommer faktiskt ihåg en tid då det inte fanns särskilda ekonominyheter på TV eller ekonomisidor i tidningarna, och vi klarade oss ändå. Hur kunde vi? I grundskolans sista klass i Finland har eleverna för några år sedan fått en extra timme samhällskunskap i veckan, men den ska användas för ekonomikunskap. Bra så. Men jag hoppas innerligen att inte andra lärare följer läroböckernas upplägg, med en skild del ”vanlig samhällslära” där man läser om kommuner, stat, lag, makt, medier osv och den andra delen, som är ”ekonomi”. Borde inte ekonomi finnas med i allt detdär?

Nej, det som vi ska lära oss är att det finns vissa saker vi får och ska påverka, dit hör t.ex. som vem som har dansat finast eller sjungit fulast i något TV-program eller vilket slags omslagspapper favoritchokladen ska ha i framtiden. Men allt som är ekonomi, det ska vi sakta men säkert lämna över åt dem som vet och kan.

Posted in demokrati, ekonomi, EU, fördomar, filosofi, globalisering, imperialism, katastrofkapitalism, Latinamerika, liberalism, manipulering, nyliberalism, politik, privatisering, storföretag, värderingar | 3 Comments »

Överkörda av de stora

Posted by Pia på lördag 16 februari 2008

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, blev folk överkörda på skyddsvägen (=övergångsstället) inne i Helsingfors. Det hände i onsdags, två gånger inom en halv timme, ena gången var där som jag brukar gå över gatan varje dag. Folk kör som galna och stannar inte om man inte målmedvetet slänger sig ut på vägen och blänger på dem, och ja, jag vet att det inte är smart att spela med sitt liv på det sättet. Jag vet inte ens hur det står till med fotgängaren som på min gata flög ”en liten bit” och togs till akuten.

Men det var inte bara det jag menade. Jag ser till min glädje att den finska tidningen Voima som är känd för sinaadbustflag.jpg tvärtomreklamer har fått igång en hemsida med en massa adbusting-godis. Där finns många juveler också för den som inte kan finska, kolla! Adbusting är enligt mej att analysera och kritisera, något som det inte kan finnas för mycket av. Men alla håller inte med. Jag råkade få syn på en insändare i näringslivstidningen Kauppalehti igår, skriven av VD:n för Mainostajien Liitto, Annonsörernas förbund. Debattören frågade sig vad man ska kalla tvärtomreklamen – är den redaktionellt material eller någonslags samhällelig reklam? Budskapet är klart: eftersom adbusting kan anses skada vissa märkens rykte så borde man kunna ställa den inför Opinionsnämnden för massmedier. Alltså, i klarspråk, borde man kunna bestraffa visuella sågningar av kommersiella budskap. Allt i den vanliga andan: företag får mänskliga rättigheter medan människor får ge vika på sina.

Och sist men inte minst, på samma tema, något riktigt skumt håller på att hända i Israel & Palestina. Stormedia har varit ganska tyst på sista tiden, men läs Anna Wester och Rawia Morra och märk att de stora tycks få köra över de små helt och hållet utan att vi får läsa om det i tidningarna.

Posted in aktivism, ägande, bilder, brott & straff, ekonomi, elitism, fotgängare, Israel, krig, mänskliga rättigheter, militarism, nyheter, nyliberalism, Palestina, privatbilism, samhälle | Leave a Comment »

Skolsnack

Posted by Pia på tisdag 15 januari 2008

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, var man tvungen att gå till en skolbyggnad. Så tänker sig Kajsa att vi kommer att säga år 2055, när utbildningen sedan länge sker på distans via datorer. Jag antar att vissa saker inom utbildningen kommer att bli mera nätbaserade, och jag gillar internet, men tror ändå inte att skolbyggnaderna kan försvinna. Egentligen tror jag att vi får andra, viktigare saker att diskutera vad gäller framtidens skola. Som synen på kunskap, verkliga demokratifrågor, detdär med ”effektivitet” som ovälkommet har smugit sig in från näringslivet i det offentliga, och kanske framför allt detdär med privatskolor, som Finland ännu nästan helt har klarat sig utan.

PG är från Brasilien och sysslar i livet med lite samma saker som jag, samhällsvetenskaper, filosofi och att vara lärare. Vi träffades för några år sedan på jakt efter zapatistvibrationer i Chiapas nära sydöstra Mexicos berg. Nu skriver han om situationen i skolorna i sitt land:

”I år börjar jag undervisa filosofi, jag ser fram emot det, eftersom jag kan komma i kontakt med verkligheten och hjälpa eleverna med det lilla jag kan. Det mest sannolika är att jag börjar undervisa i en offentlig skola, där eleverna inte behöver betala. De offentliga skolorna i Brasilien mår inte bra alls, de är fulla av auktoritära lärare och rektorer utan tålamod inför eleverna, elever som är i gymnasiet men ännu inte kan läsa, och med andra problem. Här har man privatiserat utbildningen och de som kan betala går i fina privatskolor till skillnad från majoriteten av folket, detta är enligt mej ett problem för hela Latinamerika… …Men själv är jag just nu nöjd för det är dessa barn som jag vill jobba med, undervisa och lära mig av mycket av det som de vet, lära känna dem och deras åsikter, det är det viktigaste för mej.”

Posted in Brasilien, filosofi, ideologier, katastrofkapitalism, kultur, Latinamerika, lärare, nyliberalism, privatisering, privatskolor, skola, studier, undervisning | Leave a Comment »

Guatemala pictures: people and politics (click to enlarge!)

Posted by Pia på måndag 14 januari 2008

1 Río Dulce, girl watching her big brother playing

img_5209.jpg

2 Casa Guatemala kids during their school holidays usually swim…

img_5230.jpg

3 …and eat oranges…

img_5243.jpg

4 …until they fall asleep

img_5245.jpg

5 New Year’s party in the orphanage

img_5377.jpg

6 Older kids helping out in the hotel kitchen

dsc_0299.jpg

7 Why make presidential election campaigning complicated when you can just say: ”Vote like this for a better future”

img_2182.jpg

8 Livingston, a poster for Partido Patriota, with candidate Otto Perez Molina, a School of Americas-trained retired general responsible for deaths in the Guatemalan civil war. His policy of Mano Dura, fighting criminality with hard hands, almost made him president some months ago.

img_5224.jpg

9 The winner in that election was Alvaro Colom, here shown on a poster thrown on the ground and littered. I met people who had the same poster on the walls of their houses, hoping that he would be the leader the country needs.

img_5173.jpg

10 But most people have an idea of who the real leader of Guatemala is, the big companies. I can’t get over how everything can be bought for money. There doesn’t seem to be a single building in any town that is not sponsored. On the steps it says: ”How great it is to pay per second” ”The best chip is Tigo’s”.

img_2184.jpg

Posted in bilder, demokrati, frihandel, Guatemala, Latinamerika, manipulering, nyliberalism, offentliga rum, reklam, resa, val, volontärjobb, _english | 7 Comments »

På tal om dyra julklappar

Posted by Pia på lördag 22 december 2007

Många som har svarat på frågan om år 2005 har varit inne på lite samma sak, d.v.s. att vi år 2055 kommer att tänka tillbaka på början av 2000-talet som en tid när man ännu vågade tro på jämlikhet och att alla människor var lika värda. Det är lite intressant, för det finns ju ingen facit för åt vilket håll samhällsutvecklingen kommer att gå. Än så länge finns det åtminstone nominella demokratiska styrningsorgan i många länder, vilket borde säga att världen blir så som vi vill att den ska bli. Men få är optimistiska. Naomi Klein menar i Chockdoktrinen att de ekonomiska reformer som har genomförts omkring i världen är något som ingen egentligen vill ha, och därför kan de inte införas med demokratiska metoder utan alltid genom chock.

Vad vill då människor? Vilka värden är de viktigaste? Får man ens säga att man tror att de allra flesta människor egentligen vill ha ganska samma saker? Jag har haft en idé om detta och fick syn på en graf som gör den idén lite tydligare. Via No Impact Man (som förklarar den tydligare här), här är ett ovetenskapligt men enligt mej förnuftigt bevis för att skatter gärna får vara radikalt progressiva:

qol_vs_consumption_2.jpg

Poängen är alltså denna: hur mycket välstånd ger den bästa livskvaliteten? Vissheten om att inte behöva oroa sig för mat, värme och trygghet för sig själv och sin familj, det ökar livskvaliteten. Så är det förstås roligt med bredband, tvättmedel, små födelsedagspresenter, biobesök, gitarrlektioner, semesterresor, slingor i håret och några restaurangkvällar då och då.

Men sen kommer en viss gräns, tror jag. Den infinner sig när man skaffar larmsystem på båten, anlitar bevakningsfirma när man åker lyxkryssare och intervjuar olika pigor för att vaska fram den lojalaste. Man börjar oroa sig! När man börjar köra sina barn till skolan för att det finns en risk att de blir kidnappade på vägen, vilket liv har man då? Jag tror faktiskt att denna fas börjar redan innan, t.ex. när man köper en multicutter (bilden) i julklapp åt någon som inte har metallarbete som yrke.skil-multicutter2900preview.jpg

Posted in ägande, bilder, demokrati, ekonomi, elitism, filosofi, katastrofkapitalism, konsumtion, liberalism, Naomi Klein, nyliberalism, politik, rädsla, shopping, skatter, vardagsdilemman | Leave a Comment »

Katastrofkapitalismens guldålder

Posted by Pia på torsdag 29 november 2007

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, levde vi i kapitalismens guldålder. Så spår Mika att vi kommer att säga år 2055. Jag tror att Naomi Klein kanske skulle hålla med Mika. Jag läste klart hennes bok Chockdoktrinen – katastrofkapitalismens genombrott idag.

Många andra bloggare har skrivit om Chockdoktrinen, och jag har hört den kallas decenniets viktigaste bok. Man kan säkert vara av olika åsikt om Klein, men hon granskar källor, vänder på stenar och framför allt drar paralleller och visar på mönster på ett sätt som gör att jag tycker att hon är värd all heder. Hon pekar på en medveten politik av tortyr och ekonomisk chockterapi som går igenom hela närhistorien, från Chile via Polen, Kina, Sydafrika och Ryssland, till USA, New Orleans, de tsunamidrabbade områdena och Irak. Överallt är strategin densamma: se till att befolkningen sätts i chock (eller utnyttja en naturkatastrof), ta bort offentlig service, privatisera, sälj ut institutioner och naturresurser till företag. Tysta ner oppositionen, ofta via tortyr, men den bästa tortyren är att ställa alla i ett chockläge där man inte vågar ifrågasätta eller protestera. Det är en dyster, dyster bild som målas upp, men i slutet av boken pekar Klein på tecken på att katastrofkapitalismen inte kommer att lyckas i all evighet, och hon håller upp Latinamerika som exempel.

På baksidan av boken läser jag att den ”kan underminera hela det nyliberala ekonomiska tänkandet av idag och förändra samhällsdebatten för lång tid framåt”. Får hoppas det, men det kräver att andra än de som redan är frälsta läser den, för katastrofkapitalisterna lyssnar inte på andra, det vet vi redan.

Något som jag inte direkt hade väntat mej av boken var kapitlet om Israel. Visste ni att terroristattacker, som förr orsakade börsras idag stärker börsen? Efter att Sovjetunionen fallit sönder flyttade så många ryska judar till landet att det skulle motsvaras av att alla greker flyttade till Frankrike. Detta bjöd Israel på en chans att köra ut palestinier som jobbade i landet (lika viktiga som mexikaner för södra USA) och ge jobben åt de nyanlända ryssarna i stället. År 1993, då man var optimistisk inför fred, stängde de därmed gränsen (samtidigt som man började bygga många nya bosättningar, de nya skulle ju bo någonstans…) och Palestinas BNP rasade, vilket lämnade en massa nya människor i fattigdom och arbetslöshet. Staten Israel blev dessutom leverantör av något som alla nu ville ha, d.v.s. ”kontraterrorismteknologi”. Nä, nu ska jag låta er läsa boken själva. Den är verkligen värd det.

Posted in ägande, böcker, demokrati, ekonomi, frihandel, ideologier, Israel, katastrofer, katastrofkapitalism, Naomi Klein, nyliberalism, ockupation, Palestina, politik, samhälle, storföretag | Leave a Comment »

Folk som låtsas vara liberala

Posted by Pia på tisdag 30 oktober 2007

År 2055 kommer Staffan att säga: Tänk att för 50 år sedan, år 2005, försökte folk vara liberala.

Att undervisa om ideologier för högstadieelever är ingen lätt uppgift. Nationalism är ganska lätt förstått. Socialism går att förklara. Konservatism är redan lite svårare, det är ingen konst att härleda ordet ur bevara och rita en konservburk på tavlan, men redan här stöter man på problem som skillnaden mellan konservatism som värderingar och ekonomiskt tänkande. Och liberalism, det är nog allra svårast att förstå, särskilt om jag som lärare vill gå lite längre på djupet än att säga att liber betyder fri, såsom i frihet att tänka, skriva, köpa, sälja, äga, tycka och tro vad man vill. Liberalisterna såg optimistiskt på framtiden kring år 1900, har mina elever fått läsa. Vi har också läst om franska revolutionen och hur Liberté var ett av slagorden. John Stuart Mill och så USA’s grundlag. Kopplingen mellan liberalism och demokrati och mänskliga rättigheter. Bra så.

Men var står liberalismen idag? Hur är det med detdär universala i alla dedär friheterna, glöms det inte bort ibland? Jag träffade en afrikan bosatt i Finland som i tio år har försökt få bjuda hit sin kompis som aldrig får visum. Hans mamma är den enda som har fått lov att komma på besök (och en annan kompis berättade om en kvinna i Afrika som fick avslag på sin visumansökan för att komma på sin sonsons dop, hon ansågs inte ha någon vettig orsak att åka). För att inte tala om asylsökande och andra migranter? Borde inte liberalerna per definition gå i spetsen för Ingen människa är illegal/no border-rörelsen?

Gratis utbildning för alla tror jag säkert att de franska revolutionärerna hade försvarat om de var här idag. De skulle nog inte ha gillat de växande klyftorna i samhället. På den liberala internationella agendan borde väl hinder för rättvis handel vara de första att slopas. De borde naturligtvis fördöma alla länder som ockuperar andra suveräna folk. De borde dra ut på gatorna och demonstrera mot kränkningar i individers privatliv, såsom i ”terrorlagarna”.

Och så vidare – men nä. Allt detdär kan suddas ut, för det viktigaste tycks vara friheten att äga, och det strider skatter emot. Det viktiga är att ha frihet att köra sin egen bil och att betala sig förbi kön för höftoperationen. Frihet! Det kan bli lite svårt att få ihop det. Det tycker också denna gedigna text, som avslutar med att tvivla på om vi alls kan kalla något för liberalism.

Posted in ekonomi, etik, filosofi, frihandel, ideologier, integritet, liberalism, migration, nyliberalism, skola | 8 Comments »