Början av 2000-talet

-what the afterworld will be saying about these days

Archive for the ‘integritet’ Category

”De verkliga problemen”

Posted by Pia på torsdag 24 februari 2011

För den som har minsta insikt i socialkonstruktionistisk världssyn är det klart: sanning och verklighet skapas i samhället, via diskussioner, media och politik. Världen är alltså inte en plats som behöver avtäckas för att visas så som den är, utan världen blir sådan som den är genom vårt sätt att tala om den.

HBL på nätet har som största nyhet idag en artikel om mångkulturell undervisning. Kommentarerna har inte låtit vänta på sig. Såhär låter det bl.a.:

”Allt fler lärare för fram de VERKLIGA problemen, medan de i sina kanslier förringar problemen… Rubriken i sig själv visar igen på HBL’s inställning 😉 Ps. Hur skall de kvinnliga lärarna göra i praktiken då muslimska pojkar (med stöd av sina pappor) ej respekterar dem? Det är gratanterat en orsak till stökigheten.”

En kompis sökte nyligen råd för hur hon och hennes pojkvän från ett afrikanskt land kunde göra för att vara tillsammans. Fanns det någon som visste om han överhuvudtaget kan få visum för att komma på besök? Alla försök hittills hade slutat i ogrundade nej från myndigheterna. Hade någon erfarenhet, behövde hon åka dit varje gång? Kommentarerna fokuserade inte precis på frågan hon ställde. Blondinhora, är du fet, dum eller gammal som vill ha honom? Flytta dit bara. Han är ändå bara ute efter dina pengar. Hahaha. Så gillade de varandras inlägg. Tummen upp! Och nu har jag censurerat, något som denna Finlands mest besökta portal inte hade gjort, trots att de uttryckligen säger att de tar bort rasistiska inlägg. Ännu ett dygn efter att ha skrivits fanns de riktigt, riktigt rasistiska och hetsande kommentarerna kvar (t.ex. om vad man borde göra åt dessa n***, sätta dem på en pråm ute i havet och sänka dem. Tummen upp!). Ett dygn! Fattar man inte att om sådant får stå kvar ett dygn så spelar det inte så stor roll om de tas bort efter det, för då är inläggena inte längre aktuella.

De verkliga problemen, är orden. Det har vi liksom sett. När Ghadaffi i förrgår sa att de flottiga råttorna ska få vad de förtjänar, att han ska gå in i hus efter hus och söka upp dem, då gäller det att reagera. För våld föregås i regel av språk. Rwanda om någonting visade på det – när människor jämförs med kackerlackor är steget inte långt att hugga halsen av dem. De vitt spridda nidbilderna av judar i 1930-talets Europa visade sig också vara mer än bara bilder, ett tecken.

Det spelar kanske inte så stor roll vem det är som sitter i sina fåtöljer och skriver om hur afrikaner borde drunkna i pråmar, även om jag har lite svårt att släppa just den frågan. Den större frågan är naturligtvis vad språket gör för vår värld. Vi ser kanske redan svaret, för afrikaner drunknar faktiskt redan idag i pråmar, utan att det framkallar särskilt stora rubriker. Men poängen är kanske att frågan om yttrandefrihetens gränser tas upp på ett problematiskt sätt – man talar om att gränserna finns där för att man inte ska såra andra. Det ska man förvisso inte, men det är inte därför vi behöver värna om dem  – utan för att ett rasistiskt språkbruk skapar en värld som är farlig att leva i. ”Verkligt” farlig.

Annonser

Posted in censur, fördomar, Finland, integritet, människor, mänskliga rättigheter, media, rasism, våld, yttrandefrihet | 4 Comments »

Finlandssvensk slöjdebatt

Posted by Pia på lördag 15 maj 2010

På Finlands Socialforum i Helsingfors för några veckor sedan diskuterades nättrollen i en intressant workshop. Vem är de, varifrån dyker de upp, vad kan göras för att komma åt den. Den allmänna åsikten var att de är en marginell grupp som samlar ihop varann och gör aktioner för att sprida sitt budskap (kvinnor ska lyda män, bara etnofinländare ska bo här, alla som är ovanliga på något sätt ska sluta vara det eller förtjänar stryk, naturen är här för att användas osv). Partiet SFP – och andra finlandssvenska aktörer har ibland uttryckt det som att finlandssvenskar har en naturlig benägenhet att respektera minoriteter eftersom vi vet hur det känns att vara minoritet. Efter att ha läst nyheten om ”problemet” med en elev som inte får komma till skolan i slöja, och kommentarerna på nyheten, är det skäl att revidera det påståendet. Eller vad sägs om:

Ingent ”dumt svin”!!

Det här har ingenting med religion att göra, endast med förtyck!

De muslimska männen måste läras förstå att här i västvärlden är vi alla fria och jämnlika oberoende av kön.

Börjar vi tillåta dukar och burkor slutar de med hedersmord, eller skall det också tillåtas i religionens namn? Vill man inte anpassa sig till det västerländska samhället så skall man stanna där man hör hemma. Underligt att de kan godkänna vår social- och grundtrygghet,

den duger att ta emot!!

SFP:are

Absolut inte, det skall vara möjligt att se vem som gör vad. detta har ingenting med firande av olika högtider att göra, det kan man göra var man än bor, men det gör man hemma eller inom sitt eget samfund. I det offentliga t.ex skolan tar man seden dit man kommer!

Varför måste vi alltid böja oss för andra kulture om dom kommer hit? Reser vi tille ett muslimskt land, är det bara att ta seden dit man kommer, annars går det dåligt,

Månen

Om kvinnor som inte bär huvudduk räknas som mindervärdiga, prostituerade eller dylikt, så berättar det ju hur man ser på vår ”förfallna” västvärld från muslimskt håll. Jämlikhet mellan könen är dagens ord här i Finland och Europa. Här lever vi inte mera i forntiden, och det här borde berättas åt asylsökanden, om de int vet om det från tidigare, före de söker sej hit, så att dom hinner ändra sej i tid. Att börja förtrycka kvinnor nu, efter en så förtjänstfull historia som Finland har när det gäller jämnlikheten, förstår jag inte, och ännu till på befallning av invandrare. Hurudana chanser sku vi ha att börja möblera om reglerna i dessa asylsökandes länders skolor ? Inga, bra om man sku komma ut ur landet med livet i behåll. Nej, här är det ju ännu vi som bestämmer reglerna.

J-E.S

Hjälp invandrarbarnen.

Samhället måste stå på den svagare partens (barnets) sida.

När föräldrar håller barn hemma från skolan är det utpressning från föräldern mot barnet.

Invandrarbarn är mobbing offer på grund av sina föräldrars dumhet.

Finns det alltså en finlandssvensk underavdelning i dendär finländska trollarmén? Vem representerar dehär åsikterna? Denhär samlingen är förstås bara ett utdrag. Men ändå. Gå in och läs. ”lärare, helsingfors” är jag.

På en diskussionsafton i Stockholm på temat Postkolonial feminism: Global hegemoni, ojämlikhet och exploatering berördes slöjdebatten. Katarina Mattson, kulturgeograf vid Uppsala universitet jämförde slöjan med andra nade symboler, t.ex. BH och klackskor. Slöjan, BH:n och klackskorna är inga plagg som någon behöver, t.ex. för att inte frysa ihjäl, utan hänger ihop med en patriarkal ordning om hur kvinnokroppen ska pyntas för att duga. Så länge vi inte förbjuder BH och klackskor behöver vi inte börja förbjuda slöja heller. Eller: ett samhälle som respekterar människor ska inte lagstifta om kvinnors kroppar.

I debatten på YLE blandas dessutom huvudduk ihop med burka. Nå. Dedär tvåtusen franska kvinnorna som bär burka önskar kanske att de hade haft ett så stort inflytande på andra lagar än just kläder. Förutom att slöja inte är burka borde det kanske påpekas att den som är drabbad av en underordning alltid borde få vara den som formulerar problemet. Annars går det inte att rädda någon. Seminariet i Stockholm var också enigt: Feminister och vänstern borde dra ner byxorna på rasister som talar om jämställdhet och minoritetskvinnors rättigheter. De som kommenterat på nyheten ovan är inte oroade över kvinnors rättigheter. Då skulle t.ex. inte signaturerna ”Ingent dumt svin” och ”Månen” hänvisa till jämställdhet som ett avslutat projekt.

Puuuust!

Posted in fördomar, feminism, Finland, integritet, kultur, lärare, mänskliga rättigheter, objektifiering, religion, skola, Svenskfinland, Uncategorized | 5 Comments »

Början av 2000-talet goes sexkolumn

Posted by Pia på fredag 5 mars 2010

Det finns för mycket sex i reklamerna, säger Reklametiska rådet. Den vanligaste orsaken till att en annons fälldes ifjol var att innehållet var olämpligt för barn, menar YLE. De har säkert en poäng i det. Den som inte vill ha anspelningar på sex slängda i ansiktet vart denne än går borde väl i frihetens namn få slippa. Så hade man tänkt i den bokhandel i Beirut som jag besökte förra veckan (bilden). Samtidigt tycker jag att det avgörande kanske borde ligga mindre i hur ofta sex syns i offentligheten och mera i hur det porträtteras. Det finns ju t.ex. de som menar att sexualundervisning i skolorna är att tvinga oskyldiga ungdomar att tänka på sex (som om de inte gjorde det annars).

Jag gillade Desperate Housewives ganska länge. Den serien lämpade sig ganska bra för slötittande och byggdes upp så att det alltid var spännande inför nästa episod. Något tyckte jag nu och då var nytänkande och självironiskt på ett uppiggande sätt. Nu har serien blivit outhärdlig hävdar jag. Orsaken är att ett av paren, Tom och Lynette, som varit gifta i nära nog 20 år och framställs som jämställda, (hon är beslutsam och den som hämtar hem brödet) har ett så otroligt orealistiskt och billigt (underhållningsmässigt) sätt att diskutera sex (och temat dyker upp relativt ofta). När hon blev gravid för kanske femte gången stod han och gapade åt hennes svullna bröst. Han är ständigt sugen och ”får” om han har födelsedag eller om hon inte är sur på honom. Har han gjort henne extra glad så ”bjuder” hon på något ”utöver missionären”. Nu kan det hända att det här är så som det ser ut i alla TV-serier med relationstema, jag följer knappast några andra, så beklagar om samplet inte är särskilt väl valt.

Då kan jag i stället stöda min tes på lite reklamdiskurs. Det är inte direkt ovanligt med scenariot: mannen/pojken vill, kvinnan/flickan ger (om han har tur). Säg en reklam där kvinnan är aktör när sex används i syfte att göra reklam för en produkt. Det duger alltså inte att kvinnan tar initiativ därför att mannen har smetat in sig i någon BOOMSHAKAWOW-Axe-deodorant och därav blivit oemotståndlig, för då är hon förtrollad och under hans spell och ingen riktig aktör. Ifrågavarande produkt hade en ny reklam i metron idag. Där dansade kanske tio brudar bikini på en brygga. En kille i mitten hade svettfläckar. ”Guess who won’t get lucky tonight?” var texten under bilden. Allt i enlighet med jargongen att sex är något som brudar pantar på, de vill inte släppa in vem som helst, men den som har köpt rätt produkter och doftar gott kan ”lyckas” charma/lura/förtrolla henne och komma in under kjolarna. Sex syns i offentligheten som ett fullfjädrat maktspel, där den (man) som spelar sina kort rätt får sin belöning. Samtidigt som det realistiska, det vardagliga göms undan, ses som främmande, äckligt och förbjuds som i fallet med förbudet mot små bröst i Australien.

Det kanske inte är så enkelt att unga personer borde skyddas från allt som har med sex att göra. Det kanske är såhär: ju mera sex som tränger på i det offentliga rummet, desto mera, inte mindre, sexualundervisning borde man ha, t.ex. i skolorna. För varje gång TV och reklam säger: mannen FÅR om han lyckas fälla kvinnan så borde någon säga tre gånger att sex handlar om vad två personer väljer att göra det för att det är vad de vet att de vill göra, tillsammans. Jag vet inte. Säljer man färre deodoranter om man framställer sex på det sättet?

Posted in Australien, bilder, integritet, jämställdhet, konsumtion, objektifiering, offentliga rum, reklam, sex | 2 Comments »

Polis och media gör ordet ”muslim” till ”brottsling”

Posted by Pia på lördag 23 maj 2009

Under början av 2000-talet var det ingen tvekan om vem som var ”de andra” i det europeiska samhället. Svenska YLE:

muslimer och polis

Nyheten och bilden är alltså från Grekland, landet som för tillfället rankar sig rätt så lågt på mänskliga rättighets-skalan.  Den lättövertygade mediekonsumenten skulle kanske kunna förstå en sådanhär nyhet som att det är något hos muslimerna som är straffbart i sig. Medierna berättar om kravallerna och förklarar vem vi ska skylla på. Demonstranter från länder som Syrien och Somalia ska ha stått utanför den grekiska riksdagen och i något skede ropat ”Allah!”. Big mistake. För det vet vi ju att det arabiska ordet för Gud är ett problem, media/samhället reagerar som om någon hade ropat bomb.

Det är otroligt smaklöst och idiotiskt att i medier få det att se ut som att demonstranterna inte var ute efter t.ex. mänskliga rättigheter och trygghet, utan efter att på något provocerande sätt hävda det muslimska. Det är inte demonstranterna som gör det här till en fråga om muslimer vs grekisk polis. De demonstrerar för att få bli behandlade som människor. Det är däremot statsmakten, i form av polisen,  som bestämmer att det är just muslimheten i dehär människorna som är det straffbara. Hur ska man annars förklara varför de rev sönder en koran?

Posted in aktivism, EU, integritet, mänskliga rättigheter, media, migration, polisvåld | Leave a Comment »

Om civilisation

Posted by Pia på torsdag 4 december 2008

Det känns som att rekordmånga nyheter, åsiktsyttringar på allmän plats, diskussionsforum och snabbgallupar har framkallat obehagliga vibrationer på senaste tiden, kanske alldeles särskilt denhär hösten. Förra veckan hade Finlands största dagstidning HS.fi t.ex. ”Har Jussi Halla-aho rätt i sin kritik mot invandringen?” som dagens fråga. Nu tror jag att det knappast tjänar något till att tejpa igen munnen på populister som sannfinländarna, men att kalla Halla-ahos utspel för kritik mot invandring (fi. maahanmuuttokritiikki) låter lite väl rumsrent för det som den mannen håller på med. Senast uppmärksammades ett blogginlägg där han önskar att multikultigrönavänsterfeminister skulle bli utsatta för våldtäkter utförda av utlänningar – eftersom sannolikheten för detta är så hög – och därigenom inse invandrarnas rätta natur.

Detta, och mycket annat i samma stil, som triumferandet över att ha fått flera röster än den enda somaliska stadsfullmäktigeledamoten, är alltså, enligt landets ledande press, kritik mot invandringen. Och lite kritik ska väl alla tåla? Eller? Lars Hertzberg slår som vanligt huvudet på spiken när han ifrågasätter behovet av att göra debatt av allting. Inte ordnar vi debatter mellan dem som förespråkar och dem som motsätter sig skolmobbning menar han, varför ska de som motsätter sig sexuella trakasserier behöva ställa upp och försvara sig mot sexister?

aimg_1792Sara, som här ger en träffande känga åt Helsingfors stadsdirektör (ja, han som drömmer mardrömmar om en framtid där hela 25% av helsingforsarna har något utländskt i blodet) konstaterade i en diskussion på detta tema nyligen att det som hon saknar är civilisation. För tillfället är ordet civilisation nära nog kapat av de s.k. invandrarkritikerna. Den europeiska civilisationen hotas enligt dem av muslimerna med deras brist på demokrati och deras förvillade kvinnosyn (senast upprepat av en lärare på en fortbildning i globalt ansvarstagande!! seriöst!).

Vad vi behöver är helt enkelt att reclaima ordet civilisation, som enligt Wikipedia betyder en ”kultur som inte är barbarisk”. I en kultur som inte är barbarisk sitter inte folk som väljer att pryda julbordet med nazisymboler och bestämmer i kommunerna. I en kultur som inte är barbarisk har alla människor rätt att gå på gatan, prata i mobiltelefon, söka hjälp, gå i skola, åka spårvagn, jobba, skratta och äta utan att bli kränkta. Hur svårt ska det vara liksom.

Posted in åsiktsyttrande, bilder, brott & straff, fördomar, Finland, integritet, mänskliga rättigheter, media, offentliga rum, rasism | 2 Comments »

Shame on Europe

Posted by Pia på onsdag 6 augusti 2008

In the year 2055, I think we will look back at Europe in the beginning of the 21st century with shame. I was ashamed last week when I took a bus from Riga to Warsaw and met a young woman from Moscow. We started talking because she was reading the lyrics of a well-known Swedish song. I asked her about it, and she said she is learning Swedish, she has visited Sweden a couple of times, her boyfriend lives there. She works for a company that sells Russian property mainly to Europeans. Her job includes a lot of travelling in Europe, but last year she couldn’t go meet her European partners for six months, because the French embassy had denied her visa application. ”Why?” I asked. ”Oh, you know, it’s like that. I’m a single Russian woman travelling, they just assume I’m a prostitute”.

I can’t even begin to imagine what it would feel like to have an authority deny me something because they thought I was selling sex. She has just had to get used to it.

Some people would be lucky to ever get a chance. My friend is trying to invite her Ghanan friend to come visit her, and she sent me a link to the rules that apply. She has to go through the Danish embassy and it’s just an absurd mess. If you are from Nigeria, you can’t even theoretically be granted a visa for private visits unless you have a spouse or under-aged children i Denmark. If you are from Congo or Benin, you don’t need any familiar ties to apply. If you’re from Mali you can apply for a tourist visa. If you’re Somalian, you might get a visa to come if a family member just died. Have a look at the one of the web pages yourself.

Posted in EU, fördomar, globalisering, integritet, jämställdhet, människor, migration, orättvisor, resa, Ryssland, turism, _english | 2 Comments »

Jag äger en enhet

Posted by Pia på tisdag 24 juni 2008

År 2055 tänker sig Laurel att hon kommer att se tillbaka och säga: Tänk att för 50 år sedan, år 2005, hade man så många olika prylar. Hon menar att hon som gammal kommer att ha en enda manick som är telefon, dator, kamera och musikspelare. Kanske prylen kan vara plånbok och nycklar också, och så har man bara en sak att hålla reda på. Och en sak som man bara inte får tappa bort. Jag tänkte på Laurels svar när jag köpte en ny telefon igår. Den har en ganska bra kamera och musikspelare med minneskort. Men min poäng var inte att skryta utan att berätta att instruktionsboken som kom med konsekvent kallar den för en ”enhet”, inte för telefon. Det kan alltså hända att Laurel mycket tidigare kan gå ut genom dörren med bara en pryl.

Inom kort ska jag ut på äventyr och förhoppningsvis bjuda på en massa spännande blogginlägg. Tills dess rekommenderar jag Anna Wester som vill få stopp på långa djurtransporter och Badlands Hyena som har förutspått bloggregistrerande inom EU.

Posted in bloggande, integritet, köttätande, livsstil, teknik | Leave a Comment »

Ett samhälleligt problem

Posted by Pia på tisdag 17 juni 2008

Igår såg jag en dokumentär om Seung-Hui Cho, han som för ett år sedan dödade 32 personer i Virginia Tech. Jag reagerade på att man enbart sökte förklaringar till dådet hos Cho själv. Han ska ha lidit av sociala fobier och depression, men man spekulerade också i vilken roll pappan som ofta jobbade sent kan ha haft. Är det inte lite konstigt att prata om skolskjutningar och bara söka efter förklaringar hos den som utför dem? Hallå, samhället? Jag menar, har det inte alltid funnits elever med sociala fobier och pappor som jobbar sent? Det är nu sju månader sedan tragedin i Jokela och det slog mej just att jag fortfarande inte har sett några slags initiativ eller utredningar kring vad man ska göra för att förbättra skolelevers psykiska hälsa och trivsel i skolan. Vi lärare fick krisinformation precis när det hände men sedan har det varit tyst.

On a completely different note så följer jag med ena ögat, men entusiastiskt, med debatten om FRA-lagen i Sverige. Vilken fantastisk kämparglöd, bloggare! Det finns något djupt demokratiskt-historieskapande i det ni gör, och om regeringspartierna inte tar sitt förnuft till fånga imorgon kommer de att få ångra sig senare. Och förresten tycker jag att alla ska läsa dagens Rawia!

Posted in bloggande, desperation, Finland, integritet, medborgarjournalistik, media, offentliga rum, rädsla, skola, skolskjutningar, Sverige | Leave a Comment »

Bara här inte finns några misstänkta

Posted by Pia på söndag 27 april 2008

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, satt det oskyldiga människor i fängelserna. Så tänker sig Jolanda att vi kommer att säga år 2055, när den vetenskapliga metoden att kunna se vem som är skyldig till brott har blivit vattentät. Visst vore det bra med en sådan uppfinning. Men jag tror att det kan bli svårt att få fram en.

Läser om ett danskt politiskt förslag om att utvisa terrormisstänkta från landet. Man funderar på hur man ska kunna kringgå förbudet mot att utvisa till länder där det pågår tortyr – allt under devisen att det centrala är att vi bara inte har terrormisstänkta springande omkring här.

Och nä, vem vill nu ha det. Men är det inte något konstigt med detta? Att vara misstänkt för ett brott är väl inte detsamma som att vara dömd? Att utvisa till folk länder som torterar är fel i vilket fall som helst, tänk då på vad man gör då man utvisar någon som är misstänkt för ett brott. Nu ska jag inte börja spekulera men jag antar att det inte är så svårt att med några anonyma samtal göra någon man inte gillar misstänkt för ett brott. När försvann rättssäkerheten?

Jag vill gärna påpeka att jag inte är ute efter att svartmåla Danmark i denhär bloggen, om någon skulle tycka det. Det verkar hända en hel del skrämmande i dansk politik bara. I Finland har vi inte mycket att skryta om i migrationspolitik. B-tillstånden har t.ex. ännu inte försvunnit och folk tvångsutvisas till skumma omständigheter. Migrationsminister Thors är stolt i alla fall, hon delade ut priser i Ourvision-finalen i Finlandiahuset igår kväll. Hon vände sig till sist till finalisterna i sångtävlingen, berömde dem på engelska och sa ”there has never been so much colour and culture here in the Finlandia house!”. Håh hå.

Posted in brott & straff, citat, etik, integritet, mänskliga rättigheter, migration | Leave a Comment »

Människa, notis, borta

Posted by Pia på onsdag 2 april 2008

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, fick man vara ifred utan att någon kollade bakom ryggen på en. Så menar Mikko att vi kommer att kunna säga år 2055. Då kanske vi också kommer att förvånas över hur den finländska polisen kunde gå omkring och begära ID av helsingforsare som såg ”utländska” ut. Det har de gjort helt sådär öppet. Min kompis som har rötter närmare Medelhavet än Östersjön har t.ex. blivit ombedd att styrka sin identitet sådär bara på gatan, två gånger på ett år faktiskt.

Det ska minsann inte få vara enkelt att se ”utländsk” ut i Finland. En grupp asylsökande började hungerstrejka där de satte inlåsta i väntan på besked, så vitt jag förstår för att protestera mot att de, som inte är kriminella, ska behöva vara inlåsta. Men jag vet inte, för inga journalister har fått tillåtelse att intervjua hungerstrejkarna. Mottagningscentralens chef, han får uttala sig, och han säger att det är ganska vanligt med hungerstrejker, men att de inte beror på att de asylsökande skulle bli dåligt behandlade. Han säger att hungerstrejkerna brukar upphöra med tiden. Lyssna på de orden.

En vecka efter den nyheten kommer en ny: en av de hungerstrejkande, en 30-årig iranier, ska utvisas dagen därpå.

I tider då man i månader varje dag ska läsa den senaste utvecklingen i fallet med den omdömeslösa sms-ministern, för att inte tala om följetongerna kring alla världens dans- och sångtävlingar för amatörer, slår det mej att vissa historier aldrig får ett slut i media. Jag vill veta vad som hände! Jag vill ha en seriös diskussion kring vad helsingforspolisen sysslar med! Jag vill veta var dendär iraniern är nu! Hur mår han, vad har han varit med om? Jag vägrar tro att hungerstrejk bara är något som man ska vänja sig vid. Vad hände med Adel i Sverige? Varför får vissa människor bara bli notiser när andra blir följetonger, även om det handlar om allvarliga tramp på mänskliga rättigheter som fortgår? Ett slut på historien om hungerstrejkarna kunde vara att beslutsfattare tog radikala beslut för att sätta stopp på hungerstrejkerna, eller åtminstone bestämde sig för att utreda vad som pågår där. Nä. Inget.

Maria-Pia Boëthius skriver ofta ledare i ETC som får mej att rysa. Likaså denna. Det som skrivs i våra tidningar och berättas i TV är allt mera underhållning och allt mindre granskning på djupet. Journalistiken ska löna sig varje gång, och jag tolkar det som orsaken till att danstävlingar blir följetonger som vi inte ska få släppa innan någon har vunnit och gråtit sina segertårar, medan människor vars liv förstörs i ett slag, ett stenkast från där jag bor, blir en engångsgrej.

Posted in demokrati, desperation, etik, Finland, integritet, människor, mänskliga rättigheter, media, migration, nyheter, orättvisor, politik, rasism | 4 Comments »