Början av 2000-talet

-what the afterworld will be saying about these days

Archive for the ‘arbete’ Category

Europas krig mot migranter

Posted by Pia på onsdag 25 mars 2009

I en sjua diskuterade vi migration för en tid sedan, och eleverna funderade på likheter och skillnader mellan europeer som flyttade till Amerika år 1909 och afrikaner som flyttar till Europa år 2009. Hopp om ett drägligare liv och äventyrslusta var en likhet. Byråkratin var en skillnad. Före första världskriget var det tämligen enkelt att bosätta sig lite var man ville utan diverse dokument. Idag är papper så viktiga att tusentals människor dör på vägen till det drägligare livet varje år.

venesiirtol_kansi_pakolaisapu_pieni_copyI Finlands flyktinghjälps debattbok Välimeren venesiirtolainen (Medelhavets båtmigranter, red. Marcus Floman & Jenni Hamara) lyfts migration upp ur olika synvinklar men med Medelhavet som utgångspunkt. Karina Horstis inlägg granskar medias beskrivning av båtmigranterna. Gång på gång avhumaniseras migranterna och tidningarna väljer att skriva om båtar – båtar som stoppas, som syns vid Kanarieöarna och som tar sig till Europa. Det är kanske lättare att tala om båtar. Men båtmigranterna är människor. Och de behöver varken ses som offer eller som hot utan helt enkelt som folk som organiserar sig och rör på sig istället för att underordna sig.

Näringsstrukturen i Europa skriker efter låglönearbetskraft, samtidigt som de som kan tänka sig att slita för slavlön förföljs. I Markus Himanens och Jukka Könönens inlägg jämförs den upptrappade sameuropeiska kampen mot ”illegal” invandring med USA’s krig mot terrorismen. Båda skapar ständigt nya dödsoffer utan storskaligt krig. Båda legitimeras med krav på säkerhet (Frontex, som jag har skrivit om tidigare, har libertas securitas justicia som slagord). Metoderna påminner om varandra – avvisningar/hemliga flyg till diktaturer i Syd, häktande av folk utan rättsprocess – Guantanamo, låsta flyktingförläggningar – men typiskt är framför allt det eviga undantagstillståndet, där vem som helst kan få sina mänskliga rättigheter åsidosatta för att det är säkrast så. För allmänhetens bästa, liksom.

Ursäkta, skrev jag vem som helst? Jag menade inte vem som helst. Jag menade inte dom ljushyade och blåögda. Jag menade människor som afghanske Ashraf, som bevisligen är ett barn, han som just nu gömmer sig undan polisen i Finland i rädsla för tvångsutvisning.

Läs idag Hanna Löfqvist om EU och Organisk Intellektuell om invandrare i media. Och ha det bra i den fria världen.

Annonser

Posted in arbete, båtar, böcker, EU, fördomar, Finland, mänskliga rättigheter, media, migration, militarism | 3 Comments »

Världens bästa skola

Posted by Pia på söndag 9 november 2008

Tänk att under början av 2000-talet trodde man i Finland att man hade ett bra skolsystem. Ärligt. Jag är rädd att många tror att det vi gör i våra skolor är just sådär bra och unikt som PISA-rapporteringen ger vid hand. Men vi har ungdomar som vill begå självmord, och som begår självmord, mera än i något annat land förutom vissa gamla sovjetrepubliker. Vi har mest mobbning i världen. Finländska barn har färre kompisar än barn i något annat land.

dscf5004Såklart är detta inte bara skolans problem. Men det är lättare att söka fel i den än i den andra delen av ungas värld, hemmen. Finländska barn lär ska prata med sina föräldrar mindre än tio minuter per dag. Men så går det kanske när föräldrar förväntas kunna jobba ”flexiblare arbetstider” så fort barnen fyllt åtta och lärt sig öppna dörren med nyckel och trycka på rätt knappar på mikrovågsugnen.

Även om t.ex. sextimmarsarbetsdagar kanske vore det lättare sättet att komma åt vårt _akuta_ problem finns det saker man kan göra i skolorna också. T.ex. skaffa mera soffor och pingisbord och myshörnor och sen hålla dörrarna öppna till 18-19. Datorsalar, bibliotek och gymnastikutrymmen finns ju redan. Låt sedan fritidsledare och kuratorer vandra runt och prata med ungdomarna. Samarbeta med organisationer och idrottsföreningar. Alla lärare och assistenter kan ombes arbeta en kväll i månaden, eller kanske någon vill arbeta flera kvällar. Uppmuntra föräldrar att sticka sig in. Låt dem och ungdomarna vara med i utvecklandet och utvärderandet.

Det finns garanterat andra bra lösningar, för min del behöver det inte bli just dendär. Men det otroliga, i ett land med två skolmassakrer inom ett år, är att man inte har ändrat på någonting. Man har sett över nödutgångarna och högtalarsystemen, men man har inte ändrat på någonting. Det blev klart i fredags då rektorn för Keravan yhteiskoulu intervjuades i Nelonens nyhetssändning på årsdagen av Jokela. I hennes skola hade eleverna varit så rädda för nya attentat att var tredje hade stannat hemma just den 7.11. Inte utan orsak heller. Polisen meddelade i veckan att de hade stoppat ett långt planerat nytt attentat någonstans i landet, och bara under de senaste sex veckorna har man tagit emot 250 skolhot. Rektorn beklagade att det finns personer som vill förstöra på dethär sättet:

”Någon gör såhär för sitt höga nöjes skull. Nu är skoldagen förstörd, och vi hade t.ex. många prov planerade för den här dagen”.

Rektorn beklagade alltså inte att en tredjedel av eleverna var rädda för sina liv. Jag hävdar att så länge rektorer och andra på höga poster i skolvärlden prioriterar prov när eleverna har ångest för att de ska dö, så kommer vi att fortsätta ha unga som begår självmord, antingen stilla för sig själva eller våldsamt i klassrummen efter att för evigt ha raderat ut de andra på klassfotot.

I världen utanför Finland väntar jag med spänning på vad Obama kommer att betyda för palestiniernas situation. Kanske inte så mycket.

Posted in arbete, barn, bilder, citat, desperation, Finland, katastrofer, lärare, offentliga rum, rädsla, skola, skolskjutningar, Uncategorized, våld | 4 Comments »

Hemmafrun på 2000-talet

Posted by Pia på tisdag 13 maj 2008

Denna bild ska ha ingått i tidningen Popular Mechanics år 1950. Texten under bilden lyder: ”Because everything in her home is waterproof, the housewife of 2000 can do her daily cleaning with a hose.”

Jag hittade en liknande bild från år 1900 en gång. Den handlade om hur skolan skulle se ut om 100 år, år 2000. Kan tyvärr inte hitta den bilden, allra minst elektroniskt, men såhär skulle skolan se ut: läraren stod längst framme och tryckte in böcker i en stor vev, som hade kablar kopplade till elevernas hjärnor. Så skulle kunskap föras vidare tänkte man. Det intressanta var ändå att se på vad som inte hade förändrats. Eleverna hade fortfarande 1900-tals kortbyxor och frisyrer. Läraren såg väldigt 1900 ut, och klassrummet var kalt och asketiskt. Och alla elever var pojkar. Man kunde alltså vilt fantisera om en skola där böcker mals ner till information i små portioner som fördes in i hjärnan via kabel, men kom inte ens att tänka på att flickor kunde gå i samma skola. Och när jag nu ser framtidsvisionen här ovan tänker jag lite på samma sätt. Vattentät heminredning! Fantastiskt! Imponerande, nytänkande, fräscht! Men där står hon likaväl, Hemmafrun, med förkläde, lockigt 50-talshår och getingmidja.

Det är så lätt att göra sig lustig över hur dumma de var förr. Räck upp handen den som inte häpnat har skrattat åt hur man beskrev afrikaner i läroböckerna och i Tintin för 50 år sedan. Elever fick också lära sig att homosexualitet var en sjukdom, att ”indianer” var envisa, att den Vita Mannen hade en börda och att kvinnor passade bäst i hemmet. Epitet som ”neger”, ”dvärg” eller ”dåre” kunde fällas om människor utan att någon lyfte särskilt högt på ögonbrynen.

Men ibland undrar jag hur mycket bättre vi är i dag. Jag skrattar åt dendär hemmafrun, men har vi verkligen jämställdhet vad gäller hushållsarbete ens i det föredömliga Norden idag? I Finland är ”kvinnans euro” bara 80 cent (kvinnors löneinkomster ligger på 4/5 av männens). Att flickor får gå i skola är en självklarhet. Men hur mycket av lärarnas tid och t.ex. speciallärarresurser sätts på flickorna? Och hur kan det komma sig att kvinnorna är i majoritet bland de som börjar studera på universitet, men en försvinnande minoritet bland föreläsarna med fast tjänst?

Min poäng är liksom att tänk om det vi har sysslat med mest är att putsa fasaden. Jag var på en föreläsning om rasism i höstas där föreläsaren, en rasismforskare, berättade hur mycket hon jobbar med polis och vårdpersonal. ”Vilket ord ska vi då få använda om vi inte får använda n-ordet?” var en återkommande fråga på polisfortbildningarna, sa hon, som förresten brukar föreslå ordet ”kund”.

Ibland när jag är som mest pessimistisk undrar jag om jämställdhets- och antirasismarbetet bara har lett till ökad politisk korrekthet. Ingen civiliserad människa använder längre dedär orden, men tänk om folk bara har lärt sig välja sina ord bättre? Hur ska vi annars förklara att orättvisorna pågår? Jag kan förresten inte nu komma på några visioner kring hur skola, hem och hushållsarbete kommer att se ut år 2055. Men de brukar alltid fokusera på teknik och aldrig på nya slags relationer mellan människor.

Idag råkar många intressanta bloggtexter handla om våldtäkt. Jag har t.ex. läst kamferdroppar, Katrine Kielos & Roya och Matilda.

Posted in arbete, bilder, elitism, etik, fördomar, feminism, filosofi, imperialism, jämställdhet, kultur, lärare, människor, mänskliga rättigheter, mysterier, orättvisor, skola, studier, teknik, Uncategorized, undervisning, universitet, utveckling, vardagsdilemman, värderingar, världssystemet | Leave a Comment »

Världens bästa arbetsplats

Posted by Pia på torsdag 8 maj 2008

Nästa gång någon undrar varför jag jobbar som lärare ska jag citera eleven som kom upp till mej idag, på tal om inget, och ställde frågan:

-Vad tycker du, borde jag köpa en hamster eller en I-pod?

Posted in arbete, citat, lärare, skola | 9 Comments »

Tankar om skolan, del II

Posted by Pia på måndag 31 mars 2008

-Hur känns det att jobba för en institution som använder samma tortyrmetoder som Stasi?

Det var en morgon klockan 7.15 och jag hade kommit till en av skolorna jag jobbar på för att övervaka veckans försittning, ett straff som tilldelas elever som har gjort sig skyldiga till antingen skolk, upprepade förseningar eller annat fuffens som t.ex. att rita på möblerna eller röka. Eleven som ställde frågan där vi satt i det ensliga klassrummet och såg solen stiga upp påpekade att Stasi också sysslade med att hålla folk vakna med tvång. Jag hade inte så mycket att säga till skolans försvar faktiskt. Jag ser att man i Sverige har debatterat straff i skolan. I Finland förs sådana diskussioner aldrig på nationell nivå, utan i skolorna. Ofta tycker jag att det är bra att tillåta skolorna att hitta på sina egna lösningar, men det svenska sättet gör att man tvingas lyfta upp diskussionen, vilket är bra. Nackdelen med vårt system är att om en skola av någon orsak inte tycker att det finns något att förnya så händer ingenting, utan man får fortfarande kvarsittning för slarv enligt samma mönster som på 1980-talet.

Men varför ska Finland ändra på något som fungerar så himla fint då? Det kan man undra om man läser Wall Street Journals artikel What Makes Finnish Kids So Smart?. Ganska underhållande läsning, även om jag undrar om våra odubbade TV-program verkligen är lösningen till att 15-åringarna är så bra på naturvetenskap i Finland. Så blir jag också lite trött på att man bara talar om naturvetenskap som framgång när ”våra” elever trivs så dåligt i skolan, bryr sig minst om att påverka sin skolgång och har den mest passiva attityden mot elevkårsverksamhet och politiker. Att lära sig bilda en egen åsikt och stå för den står inte heller högst i kurs i den finländska skolan, tyvärr.

Det finns å andra sidan en annan sak som framkommer i artikeln, och det är att lärare aktivt uppmanas att fortbilda sig i Finland, och det finns stor frihet gällande kurserna. Det tror jag definitivt är en lyckad sak. Vet inte hur det är t.ex. i Sverige på den fronten. Ekonomistas lyfter upp behovet av mentorskap för nya lärare, och det gillar jag. Överhuvudtaget tror jag att allt samarbete mellan lärare är bra, lärare ska inte vara instängda i sina egna klassrum utan uppmuntras att jobba över gränserna, sitta med på varandras lektioner och lyssna, planera och utföra gemensamma helheter och lösa problem i grupp. Eleverna uppskattar när lärarna samarbetar och framför allt gör det jobbet roligare.

Posted in arbete, brott & straff, Finland, lärare, offentliga rum, skola, studier, undervisning | Leave a Comment »

Om volontärarbete

Posted by Pia på tisdag 29 januari 2008

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, åkte unga från Europa och Nordamerika till resten av världen på jakt efter upplevelser. Detta kallades backpacking, eftersom ungdomarna ville göra skillnad på sig själva och på turister som åkte på charter. Kanske någon säger sådär år 2055. Om jag är där då så kan jag ta mej själv som exempel. Jag är alltså inte ute efter att döma här, om det låter så.

Jag har gjort en liten volontärsida med info om ställen jag känner till där man kan jobba frivilligt på runt omkring i världen. Naturligtvis kan man volontärjobba lokalt, att flyga till andra sidan jorden är minsann inget krav för den som vill bidra med något. Men vad jag försöker säga är att om man ändå har tänkt resa så finns det saker man kan göra.

För volontärjobb är något av det roligaste jag vet. Vare sig det är att vaka med 18 spyende ungar mitt i natten utan el i djungeln, ordna miniteater med barn på Västbanken, pyssla armband med småflickor i slummen i Brasilien, åka lokalbuss med en ung skoputsare, lära 12-åriga guatemalanska barn att läsa eller bara att gå på en promenad med dedär ungdomarna och lyssna på deras historier, det är helt obeskrivligt mycket värt. Senast för en månad sedan gick jag med en 16-årig rastlös kompis som tidigare har bott på gatan på promenad i staden Fronteras i Guatemala, vi drack milkshake och pratade om livet, skola, vänner och religion. Jag lärde mej enormt mycket, såklart.

Så är det ganska roligt att träffa andra volontärer också. De flesta är väl sådär som man förväntar sig: världsvana trevliga optimister kring 20, men jag har jobbat med andra också. Allt från det pensionerade engelska paret, den 18-åriga äkta rebellen som hade rymt hemifrån och tänkt överleva och ta sig tillbaka till Canada på bara 20 dollar, mannen som gav sig ut för att vara (döv) läkare och gick omkring i gröna kirurgkläder men som hastigt försvann när det blev tal om att visa sitt läkar-ID, till officern från Israels armé (som hade lärt otaliga rekryter att använda komplicerade vapen), toppjuristen från Madrid och den argentinska feministen och fotbollshuliganen som hade bott ett halvt år i Lacandonadjungeln (och som chockerade mej med att hävda att Subcomandante Marcos eventuellt inte finns på riktigt! Hjälp!).

Posted in aktivism, arbete, barn, Guatemala, livsstil, människor, optimism, resa, turism, volontärjobb | 4 Comments »

Ta-det-lugnt-veckan

Posted by Pia på torsdag 17 januari 2008

Tänk att för 50 år sedan, år 2005, gjorde de flesta ännu åtta timmars arbetsdagar. Så tänker sig Kaisa att vi kommer att säga år 2055. Nu har hon inte specifierat vad hon menar i sitt svar – kommer vi år 2055 att jobba flera eller färre timmar?

Detta med arbetstider är något jag en och annan gång har debatterat tillsammans med nordamerikaner. Min ståndpunkt är att en sex timmars arbetsdag kunde vara en ganska genialisk lösning på många samhälleliga problem, eller lösa detdär som i Sverige kallas för vardagspusslet, och som här i Finland inte har något namn (men likaväl existerar). Människor skulle ha mera tid för varandra, vara friskare, jobba effektivare, för att inte tala om de oväntade synergieffekterna. Jag tycker faktiskt att det är lite konstigt att det bara är från vänsterhåll som man talar om förkortad arbetstid, men sånt får jag väl bara sluta tycka är konstigt.

En av mina vänner på andra sidan Atlanten (USA), som själv alltid jobbar runt 60 timmar/vecka, tycker däremot att det är väldigt oansvarigt av européerna att jobba så lite, eftersom detdär jobbet ändå måste göras, och att varje gång en europé jobbar mindre så finns det någon indier som jobbar ännu mera för att hålla uppe dendär levnadsstandarden som europén självklart vill ha. Och även om det går att knocka detdär via hur ekonomi och arbetsliv fungerar så att det inte riktigt håller som argument, så finns det en svidande kritisk tanke där, tycker jag. Om jag gör av med saker och tjänster som det tar mer än sex timmar i dygnet att skapa, varför ska jag då inte dra mitt eget strå till stacken?

Adbusters.org har utlyst denna vecka till slow down week. De har en passande liten animation på sin sida, det skulle säkert gå att klippa ut den och limma in den här, men tills jag lär mej hur i friden man gör sånt, kolla gärna här.

Posted in arbete, ekonomi, etik, hälsa, jämställdhet, livsstil, prekariatet, samhälle, vardagsdilemman | 6 Comments »

2008

Posted by Pia på söndag 30 december 2007

Vet inte om det ar nagot i luften, i det klorerade flodvattnet eller nagot annat som har virrat bort en inbiten kritiker, men mitt i allt sa kanns det som att 2008 kan bli ett bra ar. Besokte en K’ekchi-talande familjefar som har specialiserat sig pa Nawaler, lite som mayahoroskop. Han gor smycken av naturmaterial som han saljer i sin lilla stuga. Den som koper far en lang lektion mayakultur pa kopet. Femhundra ar av kolonisering och katolisering har inte brutit den stolthet han bar pa.

Ett fenomenalt nytt ar, gamla och nya vanner i bloggvarlden!

Posted in arbete, Guatemala, konsumtion, kultur, optimism | 4 Comments »

21st century cleaning

Posted by Pia på onsdag 19 december 2007

In the year 2055, Anne from the UK thinks she will say: I can’t believe that 50 years ago, people used disinfectant for cleaning. Her idea is that we might find out that killing all those microbes was not such a good idea, particularly since many of them are microbes that we need. This picture is not a good one, but it’s a list I saw in the restroom of a medium-sized St Petersburg sushi restaurant. The symbols on the top are different things that need to be attended to; paper, soap, trash, mirror, tap, toilet, floor and the last one I can’t make out. On the left side are the times when the cleaning is supposed to be done.

stadlista.jpg

The cleaners did exactly what they had to, I saw the floor being mopped three times during our dinner. Can’t help but think that they could have had something more meaningful to do.

Posted in arbete, bilder, elitism, hälsa, listor, miljö, natur, Ryssland, _english | Leave a Comment »

Ett samhälle utan bilar

Posted by Pia på söndag 16 december 2007

År 2055 tror Benny att vi kommer att säga: Tänk att för 50 år sedan, år 2005, körde man bil.

Anta att tekniken inte erbjuder någon lösning och att vi verkligen blir tvungna att sluta köra privatbil. Tillåt mej spekulera lite. Låt oss säga att privatbilism förbjuds någon gång om några tiotals år. Det går förstås långsamt, först skaffar vi vägtullar/trängselavgifter till alla större städer och gör om gatorna i centrum till gågator. Detta, vill jag påstå, skadar ingen och gör inte livet särskilt mycket svårare för någon. När det blir betydligt billigare att ta bussen eller tåget till jobbet så tror jag att flera märker att det inte är så jättehemskt att lämna bilen hemma. Slut på trafikstockningar, smidigare kollektivtrafik (pengarna från trängselavgifterna bör gå till att förbättra den).

Men annars då? Kan vi tänka oss ett helt slut på privatbilism, också på landsbygden? Det skulle kräva ett annorlunda slags samhälle. Många skulle vara busschaufförer. Jag tänker mej såklart att utryckningsfordon skulle få vara kvar, och tröskeln till att beställa ambulans skulle få vara lägre, man skulle kunna beställa en t.ex. för barn med feber och öronvärk. Hela den ekonomiska strukturen skulle naturligtvis påverkas. Utan bil skulle det inte löna sig med stora köpcenter utan kvarters- och bybutiker skulle behövas. Jag antar att en del skulle se detta som en skräckvision med mindre ekonomisk aktivitet och alltså mindre välfärd. Men jag är inte helt säker på att det skulle behöva vara så.

Orsaken till att jag tror att detta skulle kunna funka är att vi redan har ett heltäckande system för att klara oss utan bilar. Skolskjutsarna! När man är 17 år och bor på landet vet man precis hur och när bussarna går, och utnyttjar dem också. Det är faktiskt möjligt att ha ett rätt så aktivt liv utan bil. Det skulle naturligtvis behövas betydligt mera kollektivtrafik, utanför skolornas tider, men strukturen finns alltså där.

Okej, det ska erkännas, jag har inte visionen helt klar ännu, och tar gärna emot tips. Människor och företag som behöver flytta stora och tunga saker, vad ska vi göra med dem? Ska det få finnas taxibilar? Jag tänker mej att det skulle kunna finnas vissa specialbussar inom städerna som är byggda på annat sätt för att få in större saker. Detdär med taxina är lite svårare, för det kan ju leda till att de som har råd har sin egen chaufför 24/7, vilket skulle leda till orättvisor. Brevbärare och sophämtare på landet skulle i vilket fall som helst behöva bil. (Kan vi tänka oss att slå ihop dem ibland? Nä, kanske det är för mycket begärt.)

Samhället skulle bli långsammare, helt klart. Människor skulle inte åka omkring så mycket. Många skulle vråla för att deras frihet att röra sig nu skulle bli beroende av en tidtabell. Men man kan fråga sig om det överhuvudtaget har varit en befogad rättighet.

Posted in arbete, ekonomi, filosofi, miljö, natur, privatbilism, samhälle, teknik | 3 Comments »