Början av 2000-talet

-what the afterworld will be saying about these days

No atheists in 2055?

Posted by Pia på tisdag 11 december 2007

As a teacher of social science, studying philosophy at the university on the side is quite a good mix, especially if you believe in some sort of balance. During the days I hang around both philosophers, who are good at making everything abstract and theoretical, and teachers, who are experts at making everything concrete and practical. I have to say I enjoy both.

Imagine that 50 years ago, in 2005, there were atheists. Maybe we’ll say that in 2055? It was Rasmus who suggested that sentence, in a gathering of aspiring and professional philosophers some days ago. Sometimes it seems that you can just pick out any of the suggestions to what we might say in 2055 and discuss it for ages. The idea behind this particular one was that our unconditional trust in Science instead of Religion might not stay around for ever. Hmmm? Fifty years is a long time and our ways of thinking about the world can certainly change, if someone from today travelled back to 1957 and talked about ”the war on terror”, facebook or the concept of rape within marriages, it might have been difficult for people to take it all in. But to surpass all of science as just one way of thinking, not as the ultimate and best one, is a hard bit to swallow.

8 svar to “No atheists in 2055?”

  1. Odelberg said

    Hur vill du ha dina kommentarer? På svenska eller på engelska? Skriver på svenska men översätter det gärna senare.

    Att tron på vetenskapen har ökat dem senaste decennierna bör väl snarare innebära att den fortsätter att göra så? Kanske är alla ateister 2055? Det låter mer troligt än ett plötsligt trendbrott. Dock tror jag inte att någon av dem bjuder på sanningen, snarare blir religionen en starkare ställning där den idag är stark och svagare där den idag är svag. Det förutsätter att de internationella relationerna är likartade de som vi har idag. Jag tror att religionens ställning påverkas starkt av det politiska läget.

  2. Evagrios said

    ponera att vi kraftigt skär ner vår industri, förbjuder privatbilism och flyg osv för att stoppa klimatförändringen och det visar sig att skeptikerna har rätt? Det skulle vara ett rätt hårt slag mot tilltron till vetenskap.

  3. Odelberg said

    Möjligheten finns där, absolut. Men hur stor är chansen egentligen? Och hur stor är chansen att tillron ökar istället? Jag tror det är mycket mer troligt att tilltron ökar, då det krävs mycket för att motbevisa vetenskap. Jag kan faktiskt inte komma på en enda gång då en empiriskt bevisad tes visat sig vara inkorrekt.

  4. pia said

    Till Odelberg, första: jag undrar själv lite om dethär med att blogga på två språk är nån idé, men jag har en del vänner som har varit lite involverade i dethär med att samla in år-2005-svar, som är intresserade av hela grejen, men som inte talar svenska. Jag får lite se hur jag gör med det. Om ingen kommenterar på engelska så är det nog ingen större vits!

    Jag är också lite inne på Evagrios linje. Eller så är jag bara attraherad av tanken därför att den är så absurd, med tanke på att vetenskapen har en så oomtvistad roll i vår värld. Jag har liksom inga höga tankar om religioner egentligen, inte för att de behöver vara onda i sig, men för att de används som ursäkter för så enormt mycket dumt. Men jag har faktiskt svårt att tro att de kommer att försvinna helt, mycket svårt att tro det, så länge världen ska delas in i två (eller flera) läger.

    Så försöker jag själv komma på en empiriskt bevisad tes som har visat sig inkorrekt, men kommer liksom ingen vart med det. Men visst finns det ju mycket också som inte vetenskapen kan bevisa!?

    Till saken hör att 50 år är en rätt så lång tid. Är det inte?

  5. Evagrios said

    Det finns några vanliga exempel på vetenskapliga floppar: eugeniken följde strikt vetenskapliga metoder och ledde till rena galenskapen. Det finns teorier inom vetenskapen som varit närmast allmänt omfattade, t.ex flogiston, etern osv.

    Einstein visade att Newton hade helt fel, Newton visade att Aristoteles hade helt fel.

    Vetenskapen är nog inne i en kris som väl bara akademiker riktigt känner till ännu – men allt fler börjar ju märka att vetenskapen inte kan svara på frågor som hur man ska uppfostra barn, vad man bör äta för att inte gå upp i vikt eller, jag klimatet då. I de här frågorna, vetenskapliga metoder till trots, verkar det snarare gå trender på samma sätt som i humaniora, där en 30 år gammal bok kanske inte är så mycket fel som tråkig.

  6. pia said

    Oj, nu blev det lite googlande. Jag hade inte hört talas om flogiston eller etern.

    Men om man ska jämföra vetenskapen med dess konkurrenter (finns det andra än religioner?) så ligger de ju före på en del rätt så väsentliga områden. Eller är det just det att vetenskapen har format min världsbild som gör att jag värderar internet högre än syndernas förlåtelse…?

    Ska vi säga såhär då, att vetenskapen tar ju steg framåt, även om många stampar på stället (och jag skulle kunna lägga till detdär med att man inte kan spå väder och naturkatastrofer på listan). Finns det något hos konkurrenterna som man kan förvänta sig en utveckling av?

  7. Evagrios said

    Jag är tveksam till det kloka i att se på religioner som konkurrenter till vetenskapen – för vissa former av religion finns det vissa konfliktpunkter med delar av vetenskapen men i det stora hela sysslar de ju med olika saker och bra så.

    Det här är en ganska invecklad fråga. Jag skulle vilja svara på två sätt. FÖr det första kan man ju säga att utveckling, framsteg så att säga ingår i vetenskapens självbild. Samtidigt, som jag sade redan, är det här något som man idag rätt mycket ifrågsätter. Tekniken utvecklas otvivelaktigt, men på den nivå som naturvetenskapen idag rör sig är det nog oklart om dagens kunskap på något väldigt lättförståeligt sätt är bättre än fjolårets. Annorlunda nog, men kriterierna för vad som räknas som framgång är rätt diffusa.

    Så om vi så att säga sätter frågan om framsteg lite inom klammer så kan vi ju fråga om religion förändras och det är otivelaktigt fallet. I motsats till vetenskapen så ingår det ju i de flesta religioners självbild att de har något evigt i sig, och visst finns det traditioner som förs vidare från århundrade till århundrade. Men ändå sker det tydliga förändringar. T.ex är ju dagens fundamentalismer något som hade varit omöjliga före upplysningen – funamentalism kan ju anses vara ett sätt att hantera en värld där det är svårt att hitta någon form av fast auktoritet, vilket inte var fallet för ett par hundra år sedan. Om man nu ska ta syndernas förlåtelse som exempel så är det faktiskt först från och med medeltiden som det så att säga flyttas in i centrum av kristendomen – i den tidiga kyrkan handlade det grovt sagt mera om att övervinna döden. Idag ligger betoningen allt mer på frågan om mening i livet, vilket återspeglas i att syndernas förlåtelse inte är så viktigt för dig heller. Men är dagens religion bättre än gårdagens? Kanske för vår tid, men inte nödvändigtvis för någon annan.

  8. pia said

    Evagrios, detta låter jätteintressant. Kanske det måste bli ett helt nytt inlägg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: